Tempus 2007 v 43

Tidskriften

tidigare veckor:  01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35  36 37 38 39 40 41 42

Ombytta roller i det internationella spelet

De fattiga länderna kritiserar de rika för dåliga regelverk och slappa kontroller.

STEVEN R WEISMAN
Washington
Världsbankens och Internationella valutafondens halvårsmöten är på sätt och vis väldigt förutsägbara: både amerikaner och européer utnyttjar dem för att föreläsa för de fattiga ländernas ledare om nödvändigheten av moderna kapitalmarknader, öppenhet och sunda investeringsklimat.
Men när en bostadslånekris finns med i bilden blir allting annorlunda.

Hundratals delegater och experter samlades under veckoslutet i Washington för att delta i Världsbankens och Internationella valutafondens möten. Temat i år var inte farhågor om våldsamma protestdemonstrationer utan om följderna för de globala marknaderna av bostadslånekrisen i USA, en kris som många delegater skyllde på slappa regler och ouppmärksamma kontrollanter i både USA och Europa.
”Tillåt mig att peka på ironin i sammanhanget”, sade finansminister Guido Mantega från Brasilien, som noterade att länder, som skall fungera som mönster av gott styre och god standard i finanssystemen, nu är de länder ”vars finansiella problem hotar den globala välfärden”.
Och i en intervju påpekade Sydafrikas finansminister, Trevor Manuel, att ”om man granskar effekterna av lånekrisen i USA ser man att förlorarna är fattiga medborgare, som ofta tenderar att vara svarta eller latinos. Men de stora bankerna med internationell verksamhet i Europa och Amerika har också drabbats hårt”. Enligt Manuel går det inte att bortse från att det har begåtts misstag både när det gäller reglering och övervakning.

Världens finansministrar och centralbankschefer ägnade det förra veckoslutet åt att diskutera det som de kallade ”den aktuella episoden med finansiell marknadsturbulens”. I ett uttalande sade de att de kommer att ”fortsätta att analysera orons art och överväga vilka lärdomar man kan dra av det inträffade och vad som måste göras”.
Många hade emellertid helt klart för sig vilka lärdomarna var. Västerländska reglerare har ignorerat varningssignalerna, västerländska banker har utnyttjat exotiska ”kanaler” för att köpa och sälja tvivelaktiga bostadslån, västerländska rankingbyråer har hoppat på tåget – och nu drabbas hela världen av västländernas överdrifter.

Debatterna i Världsbanken och IMF brukar vara ett eko av det som kallas nord-syddialogen, där de rika länderna kommer till de fattigas räddning. Men bara några få hundra protestdemonstranter i Washington ropade slagord om de rika ländernas utnyttjande av de fattiga i samband med de aktuella mötena.
Det som kännetecknade mötena var snarare en gnutta skadeglädje i ett uttalande från G24-gruppen, som är fattiga länder under ledning av Argentinas, Syriens och Kongos finansministrar. De noterade att ”utvecklingsländerna är både en drivande kraft och en stabiliserande faktor i världsekonomin”.
I likhet med andra ministrar från det som kallas tredje världen skyllde de rådande turbulens på de rika ländernas regelverk och brist på öppenhet.
Som svar på all kritik arrangerade USAs finansminister Henry Paulson Jr och hans toppmedarbetare ett antal enskilda möten med olika länders representanter för att övertyga dem om att det inte finns anledning till panik, eftersom grundvalarna i den amerikanska ekonomin är stabila.
”Vi erkänner att det finns saker och ting i systemet som måste åtgärdas, men det är viktigt att påpeka att det inte finns anledning till förhastade slutsatser”, sade Clay Lowery, biträdande finansminister i Washington.

Mycket av irritationen bland de fattiga länderna riktades mot IMF, som tillsammans med Världsbanken var värd för mötena i Washington.
Länder i Asien och Latinamerika, som räddades efter kriserna på 1990-talet, uppvisar i dag sunda ekonomier tack vare framgångsrik export. De har betalat tillbaka sina lån till IMF, men de lider fortfarande av västländernas mästrande attityd och de budgetnedskärningar och skatteökningar, som de tvingades införa.
G24-länderna riktade mycket hård kritik mot IMF, vars ledare läxades upp för att inte ha förhindrat de skadliga lånekarusellerna i väst.
De uppmanade IMF att inta en mer balanserad attityd mot världens länder i fortsättningen och att i framtiden granska sårbarheterna i de utvecklade ekonomierna också.
Fondens företrädare intog en defensiv hållning och pekade på att den redan i april hade varnat för en hotande kris på den amerikanska bolånemarknaden.
© 2007 TEMPUS/International Herald Tribune