Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: 19 20 21 22 23 24
25 26
27 |
Tempus vecka 09 2007 Sammanfattningar av artiklar som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.
EU
2007-09 s 3-4
"Euron har betytt olika saker för olika länder"
En ny undersökning av följderna av Eurons införande
visar bland annat att Tyskland till en början hörde
till förlorarna men nu är en av den gemensamma penningpolitikens
vinnare. De första fem åren var tillväxten i eurozonen
bara 1,4 % och i Tyskland bara hälften. För Spanien,
3,1 % och Irland 5,1 % verkade däremot euron som en raket
motor. Enligt en ny rapport från den rådgivande gruppen
European Economic Advisors Group bromsade den höga räntan
utvecklingen i Tyskland medan den var för låg för
till exempel Irland. Detta har hållit lönerna nere
i Tyskland där de bara stigit med 2,5 % sedan år 2000jämfört
med 18 % i resten av eurozonen. Och nu kommer lön för
mödan. I fjol växte den tyska ekonomin med 2,7 %.
2007-09 s 4-5
"EU-länderna konkurrerar med skatter"
Specialtariffer och avdragsrättigheter finns i alla EUs medlemsländer.
I Nederländerna beviljas frikostiga skattelättnader
på företagsvinster som har gjorts i utlandet.
I nästan alla EU-länder har företagsskatten sänkts
till omkring 10 % samtidigt som skattetrycket mellan 2005 och
2006 sjönk från i genomsnitt 28 till 25 %. Bryssel
strävar efter ett slags harmonisering av de regler som ligger
till grund för beskattningen av företagen. Men det går
trögt, många länder är mycket negativa till
en harmonisering och alla medlemsländer har dessutom vetorätt
i skattefrågor.
Italien
2007-09 s 6-7 (hela artikeln)
"Det verkar som om reglerna är till för att brytas"
När en italiensk polisman omkom för några veckor
sedan i våldet i samband med en fotbollsmatch blev det en
väckarklocka för många italienare. Frågan
är om det tragiska dödsfallet leder till större
laglydighet. Upploppet skedde två år efter det att
en lag som föreskriver åtgärder för att stoppa
huliganism införts men i stort ignorerats. Bara sex av 31
fotbollsarenor följde lagen. Varför bryr sig italienare
inte om lagar och regler? Under 2005 byggdes till exempel 31000
olagliga hus i Italien. Många skyller på den katolska
kyrkan. Synder kan förlåtas, det finns ingen enhetlig
standard för frälsning, varje persons liv vägs
separat. Andra säger att alla misstänker att "andra
kommer att utnyttja dem om vi inte först utnyttjar dem".
Varför ska man göra något åt det, livet
i Italien är behagligt - maten, havet och den makliga takten.
Med så mycket av livets god är det inte underligt om
viljan att förändra saknas.
2007-09 s 7
"Prodi gör ett nytt försök"
Italiens premiärminister Romano Prodi, verkade på onsdagseftermiddagen
har goda chanser att vinna en förtroendeomröstning i
parlamentet. En del av de senatorer som inte ville rösta
med regeringen förra veckan då regeringen förlorade
en fråga rörande italienska soldater i Afghanistan,
verkar ha ändrat sig. Regeringen förblir dock svag och
många ifrågasätter om Prodi förmår
genomföra sitt regeringsprogram i tolv punkter.
Kosovo
2007-09 s 8-9
"Hopp och rädsla när en ny stat föds"
Den albanska majoriteten hoppas att FNs plan för Kosovos
framtid är första steget mot en ljusare framtid men
den serbiska minoriteten förbereder sig för att uttåg.
Albanerna har idag FN-pass om de inte vill betala 500 euro svart
för att få ett serbiskt. Men snart har de egna pass,
egen flagga, en författning, centralbank, tullväsen,
nationalsång och armé. Albanerna tror att självständighet
för Kosovo ska ge nya jobb, investeringar och nya företag.
Men serberna ser sig förvandlas till en minoritet på
150 000 personer i sitt eget land. De rädda och känner
sig rädda för majoritetsbefolkningen. Enligt den finske
medlaren Ahtisaaris förslag ska det finnas 10 serbiska kommuner
med långtgående självstyre och den serbiska minoriteten
ska ha vetorätt i nästan all lagstiftning.
2007-09 s 9-10
"Stanna eller flytta?" (hela
artikeln)
Den serbiska minoriteten i Kosovo står inför ett svårt
val. Kriget mellan albanska separatister och serbiska regeringsstyrkor
skördade flera tusen dödsoffer. Nato satte 1999 punkt
för striderna med en bombkampanj som varade i 78 dagar och
Kosovo har sedan dess administrerats av FN. Nu finns ett förslag
till självständighet för Kosovo som Serbien tar
totalt avstånd från. De 120 000 serberna överväger
sin framtid.
Turkiet
2007-09 s 10-12
"Erdogan attackeras från alla håll"
En våldsvåg sveper fram genom Turkiet; måltavlan
är den moderna västinriktade eliten som utmanas av tilltagande
ultranationalism. Sedan Hrank Dink, redaktör för Turkiets
största armeniska tidning sköts till döds tas alla
hot på allvar. Nobelpristagaren Orhan Pamuk har gått
i självvald exil i USA. Även Turkiets styrande AK-parti
är utsatt. Alltfler vänder sig mot premiärminister
Recep Erdogan och hans europeiska agenda. Nationalisterna irriteras
av att Erdogan, som en eftergift åt EU, givit landets 13
miljoner kurder större kulturell frihet. När EU i december
suspenderade förhandlingarna med Turkiet på grund av
en dispyt om Cypern, upplevde många turkar detta som "ett
slag i ansiktet" efter att ha gjort så många
uppoffringar för EUs skull. I höst blir det allmänna
val och Erdogans parti är på tillbakagång. Han
har en svår balansgång att gå mellan nationalister,
EU-anhängare och landets armé.
2007-09 s 15
"Turkiet bygger viktiga relationer till Kaukasien"
Ankara är i färd med att stärka samarbetet Georgien
och Azerbajdzjan när det gäller transporter av olja
och gas från fyndigheterna i Kaspiska havet. Nu har de tre
länderna också börjat bygga en gränsöverskridande
järnväg som på sikt ska knyta regionen till Kina
också. Turkiet vill på detta sätt förverkliga
sin roll som en bro mellan Europa och Asien.
Kaukasien, Georgien, Azerbajdzjan
2007-09 s 14-15
"Det gäller att hålla ihop"
Ökat samarbete och ömsesidiga tjänster öppnar
nya möjligheter i Kaukasien.
Azerbajdzjans oljedrivna utrikespolitik håller på
att förändra det explosiva men livskraftiga Kaukasien.
Azerbajdzjan har med sina 8 miljoner invånare, varav de
flesta är shiamuslimer, regionens största befolkning.
Alla de kaukasiska ekonomierna håller god fart efter att
tidigare ha kollapsat samtidigt som Sovjetunionen. Azerbajdzjans
president heter Ilham Alijev, han ärvde jobbet efter Heidar
som var hans far. Azerbajdzjan levererar gas till Georgien vilket
räddade Saakasjvilis land över vintern när Ryssland
krånglade med energileveranserna. Azerbajdzjan är ömsesidigt
beroende av Georgiens nya olje- och gasledningar som kopplar båda
länderna till väst.
FN
2007-09 s 16-19
"Ban Ki-moon kan aldrig vinna"
FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon har åtagit sig ett omöjligt
uppdrag. Ingen har en chans att lyckas som ledare av FN som det
ser ut idag. Ledaren är mer det internationella systemets
fånge än dess ledare, mer sekreterare än general.
Han kan inte mobilisera arméer eller tvinga fram resultat.
Allt och alla i FN konspirerar mot honom.
Ett problem är den amerikanska unilateralismen. Säkerhetsrådets
struktur med fem permanenta länder med vetorätt paralyserar
nästan varje stor fråga och dömer FN till senfärdighet
och tandlöshet. Vetorätten är helt enkelt omöjlig
att ta bort och Ban har klargjort att detta inte är ett område
hans ska prioritera. Mer intresserad är han av att minska
den enorma FN-byråkratin av ineffektiva och ofta icke kompetenta
personer som till stor del ägnar sig åt helt meningslösa
saker.
2007-09 s 20
"Teheran har bollen"
FNs nye generalsekreterare, Ban Ki-moon, berättar hur han
ser på konflikten om Irans atomprogram och på Tysklands
roll i det internationella umgänget. Han menar att Iran måste
tillmötesgå villkoren i FNs resolution. EU, med Tyskland
i spetsen, har en mycket roll i sammanhanget särskilt därför
att Tyskland som är FNs tredjestörsta bidragsgivare
just nu är ordförande i både EU och G8.
Irak
2007-09 s 21-22
"Norra Irak är krigets nya front"
Amerikanska representanter, regionala ledare och invånare
hyser allt allvarligare farhågor om att den nordliga, oljerika
staden Kirkuk håller på att bli en tredje front i
det irakiska inbördeskriget, samtidigt som fler amerikanska
soldater har placerats i Bagdad och Al Anbarprovinsen för
att förstärka styrkorna där. I Kirkuk samarbetar
araberna, sunni och shia, för att bekämpa kurderna,
den icke-kurdiska minoritet som dominerar i norra Irak. Kurder,
araber och turkmener vill alla ta kontroll över staden och
regionen och dess rikedomar. Alla tycks förbereda sig för
krig. Ett krig som också kan dra in Turkiet. I slutet av
2006 ska en folkomröstning om Kirkuk hållas enligt
Iraks nya författning. Våldet förefaller eskalera
ju närmare denna kommer. Den knivigaste frågan inför
valet är att slå fast vem som har rösträtt.
Jordanien
2007-09 s 23-24
"Rättvisans riddare mot terrorns heliga krigare"
Rädslan för den hemliga polisen undergräver det
folkliga stödet till den jordanska regimens krig mot terrorismen.
Fursan al-Haq är en skum kontraterroristisk enhet som för
ett hänsynslöst krig mot Jordaniens farligaste fiender.
De bildades i november 2005 sedan tre självmordsbombare slaktat
60 människor, varav många var bröllopsgäster.
De arbetar under säkerhetstjänsten Mukhabarat. De flesta
jordanier vill att terrorismens ska krossas och landet är
bättre rustat att bekämpa hårdföra "heliga
krigare" än Saudiarabien och arabländerna i norra
Afrika.
Afrika
2007-09 s 24
"Ny premiärminister i Guinea"
Guineas president, Lansana Conté, har utsett den ansedde
karriärdiplomaten Lansana Kouyate till premiärminister
enligt en uppgörelse som kom till för att avvärja
en generalstrejk och sätta punkt för kraven på
att Conté skall dela med sig av makten eller avgå.
Kina
2007-09 s 25-26
"Fårstek i stället för Pekinganka" (hela artikeln)
Kinas ledare placerar allt fler soldater i det muslimska Xinjiang,
uigurernas autonoma område i nordvästra Kina, en gränsregion
där motståndet mot Peking pyr under ytan. I januari
sprängde den kinesiska polisen en avdelning av en östturkistansk
islamisk rörelse. Sedan dess har till staden Kashgar kommit
mängder av helikoptrar och militära transportfordon.
Pekings strateger planerar att med ökat välstånd
dämpa de oroliga och missnöjda uigurernas upprorslust.
Etiopien
2007-09 s 26-27
"Dilemmat på Afrikas Horn"
Ska väst verkligen stödja förtryckarregimen i Etiopien?
Ska givareländerna - västerländska regeringar och
hjälporganisationer - fortsätta att skicka skattebetalarnas
pengar till ett land som regelmässigt fängslar och torterar
regimkritiker? Storbritannien ökade, trots onda aningar,
sitt bistånd från 180 miljoner dollar i fjol till
260 miljoner i år. Etiopiens befolkning stiger med 2 miljoner
per år. Trots att 80 % av invånarna i Addis Abeba
stöder ett oppositionsparti fortsätta Meles Zenawis
regering att styra med hårda tag, inskränker yttrandefriheten
och tvingar oberoende tidningar att lägga ner. Oppositionens
ledare har suttit fängslade i flera år. Tusentals politiska
mord har begåtts.
Somalia
2007-09 s 28-29 (hela artikeln)
"Vad var det som hände i Somalia egentligen"
USA använde i januari etiopiska baser för att jaga al-Qaida
i Afrika. Den hemliga amerikanska specialenheten, Task Force 88,
tog sig via Etiopien och Kenya in i Somalia. Det är ett exempel
på Pentagons mycket aggressiva agerande på senare
år när det gäller utskickandet av specialstyrkor
för att jaga misstänkta terrorister överallt på
jorden.
Samhälle, Latinamerika
2007-09 s 30-31
"Ett dödligt krig rasar i slummen"
De är knappt tonåringar och ändå eller kanske
just därför, är de idealiska medarbetare i den
olagliga narkotikahandeln. Till och med i fängelserna blir
de lojala mot de kriminella band, som härskar i de latinamerikanska
slumstäderna som till exempel Rio de Janeiro, El Salvador,
Honduras och Guatemala. Mord är den vanligaste dödsorsaken
bland unga brasilianare. Maffian utnyttjar det faktum att minderåriga
inte kan dömas till frihetsstraff. Den brasilianska regeringen
överväger därför att skärpa lagen så
att även de som är 16 år ska kunna dömas
till långa fängelsestraff.
