Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
MATTHEW SALTMARSH
Oslo
Den globala ekonomiska avmattningen har fått till och med
Norge att glida in i recession, trots att landet har stora oljetillgångar
och mycket pengar.
Norges bruttonationalprodukt, undantagna oljerelaterade aktiviteter,
krympte med en procent under årets första kvartal jämfört
med föregående kvartal, när ekonomin krympte med
0,8 procent, meddelar Norska statens statistikbyrå.
Siffrorna motsvarar den generellt accepterade definitionen på
recession två kvartal i följd med krympande
ekonomi för första gången sedan 1993. Norges
ekonomi växte med 2,6 procent förra året och med
6,1 procent 2007.
Om man inkluderar oljerelaterade aktiviteter krympte ekonomin
under första kvartalet 2009 med bara blygsamma 0,4 procent.
Fortsatta investeringar i energiindustrin har dämpat den
globala nedgångens effekter i Norge, som inte tillhör
Europeiska unionen. Den norska staten har intäkter från
olja och naturgas via både skatter på produktionen,
från oljefälten offshore och från direkta investeringar
i olika oljeprojekt.
Men vissa aspekter av finanskrisen börjar bli kännbara
också i Norge, som har 4,6 miljoner invånare. Svårare
att låna och högre kreditkostnader dämpar investeringsviljan.
Ränteökningar 2007 och 2008, plus kraftigt ökade
privata skulder, ledde till minskad hushållskonsumtion och
fastighetsinvesteringar, uppger Kyrre Aamdal, analytiker hos finansbolaget
DnB NOR i Oslo.
Den norska riksbanken har sänkt styrräntan till 1,5
procent från 5,75 procent i oktober 2008. Banken har antytt
att räntan kan komma att sänkas till en procent senare
i år.
De relativt stora privatskulderna gör ekonomin speciellt
känslig för räntefluktuationer, påpekar Aamdal.
För ett par veckor sedan meddelade regeringen att den
i år kommer att använda mer av oljepengarna till att
stimulera ekonomin och skapa nya jobb. Koalitionsregeringen konstaterade
i en reviderad budget för 2009 att den utökar statens
uttag av oljepengar med 9,5 miljarder kronor till sammanlagt 130
miljarder kronor, vilket är ungefär 15 procent av statens
totala budget för 2009.
Statens totala utgiftsökning beräknas nu till 6,75 procent
jämfört med förra året. I den ursprungliga
budgeten räknade man med 3,25 procents utgiftsökning.
Den norska regeringen har fortfarande ett sunt budgetöverskott,
och staten är så gott som skuldfri.
Avmattningen i den norska ekonomin är blygsam jämfört
med nedgången i andra europeiska ekonomier. Som jämförelse
kan nämnas att den amerikanska ekonomin, som har varit i
recession sedan i december 2007, krympte med 6,1 procent under
årets första kvartal.
© 2009 TEMPUS/The New York Times