Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2007 v 44

Tidskriften

tidigare veckor: 
01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35 
36 37 38 39 40 41 42 43   

Saudiarabien bygger på sand – och olja förstås!

Det har aldrig förr byggts så mycket i Saudiarabien som just nu. Miljardsatsningar på att förbättra infrastrukturen och avhjälpa sociala brister börjar ge resultat.

ANDREW ENGLAND
Kairo
Boomen i Saudiarabien är kanske inte lika iögonfallande som i kungarikets mindre grannländer vid Persiska viken, som exempelvis Dubai och Qatar, men behoven och siffrorna är överväldigande i Saudiarabien. Där anläggs tusentals kilometer nya vägar och järnvägar, och där investerar miljarder i vatten- och avloppsnät och i kraftstationer och fyra miljoner nya bostäder det kommande decenniet. Enligt den saudiska investeringsmyndigheten, Sagia, anslås 320 miljarder dollar till bostäder fram till 2020.
Uppskattningen av det sammanlagda värdet av alla projekt varierar, eftersom det är svårt att avgöra vad som är verkliga och potentiella planer. Det råder dock ingen tvekan om att enormt mycket är på gång.
Talesmän för Sagia uppger att ett investeringsprogram värt motsvarande 624 miljarder dollar lanserades i fjol och beräknas räcka till 2020. Kung Abdullah och hans regering försöker använda de enorma oljeintäkterna så klokt som möjligt.

Kungen inledde i början av veckan en resa till Europa där han bl a besökte Storbritannien. Hans delegation, som inkluderade många affärsmän, frestade med många lockande investeringsprojekt och möjligheter.
Ekonomer tror att värdet på hittills utannonserade projekt uppgår till drygt 300 miljarder dollar. Byggsektorn i Saudiarabien beräknas växa med omkring sju procent varje år fram till 2020.
Satsningarna i Saudiarabien erbjuder möjligheter för både inhemska och utländska investerare, som bl a kan lockas av de storslagna planerna på att anlägga sex nya ”ekonomiska städer”.
2006 gav investeringsmyndigheten Sagia licenser värda sammanlagt 65 miljarder dollar till utländska företag, i år handlar det om närmare 75 miljarder.
Förhoppningen är att boomen får gynnsamma effekter på sektorer utanför oljesektorn. Infrastrukturen är i stort behov av reparation efter perioder av liten eller ingen tillväxt under 1980- och 1990-talen. Man hoppas också att de nya satsningarna skall bädda för en mer diversifierad ekonomi.

Trots sitt rykte som ett superrikt land med kontroll över 25 procent av världens kända oljereserver står Saudiarabien inför mycket stora utmaningar när det skall förbättra samhällsservicen, minska oljeberoendet, sprida ekonomin utanför de stora städerna, höja utbildningsnivån och angripa arbetslösheten, som är omkring tolv procent.
Kungariket Saudiarabien har Persiska vikens största befolkning med 24 miljoner invånare, inklusive ca 6,5 miljoner utländska arbetare. Men BNP per capita är lägre än i andra stater vid Persiska viken bortsett från Oman.
Saudiarabien har traditionellt investerat ca 17 procent av BNP i infrastrukturen, men nu handlar det om 30-35 procent.
Experterna pekar också på att den stora skillnaden mellan nu och boomen på 1970-talet är att den privata sektorn är involverad. Det gäller allt från små cementföretag till de stora byggentreprenörerna.

Det finns dock tecken på att många företag inte riktigt har insett boomens potential. ”Deras kapacitet att leverera på ett konkurrensmässigt sätt är inte särskilt stor”, säger Gassan al-Kibsi vid konsultföretaget McKinsey. ”Det finns tre eller fyra stycken med institutionella färdigheter som har kapacitet att följa byggindustrins cykler. Därför söker många samarbetspartners i utlandet”, tillägger al-Kibsi.
Saudiarabien har många hinder att övervinna i fullföljandet av alla sina planer. Några hinder är bristen på utbildad arbetskraft, snabbt ökande kostnader och flaskhalsar på leverantörssidan. I augusti uppgick inflationen till 4,4 procent, vilket var den högsta nivån på sju år på grund av stigande hyror.
Detta skulle kunna påverka tillväxttakten och leda till att en del projekt reduceras, men den generella stämningen är optimistisk.
© 2007 TEMPUS/Financial Times