Tempus 2007 v 13

Tidskriften

tidigare veckor:  19  20  21  22  23  24  25  26  27   28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51  2007: 01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12

EU spås en ljus framtid

EU har just firat 50-årsjubileum. Nästa stora jubileum äger rum 2057. Av en stor undersökning bland europeiska och amerikanska medborgare framgår att de flesta tror på en mycket positiv utveckling de kommande 50 åren.

Europa 2057 är större än dagens. Dess gränser har utvidgats österut och inkluderar Turkiet och, förmodligen, Ryssland. Framtidens Europa är grönare, och vind- och solkraft har ersatt de fossila bränslena. Världsdelen har varit skådeplats för minst ett nytt krig, och det dominerande språket är engelska.
Visionen om Europas framtid är resultatet av en transatlantisk undersökning i samband med Europeiska unionens femtioårsjubileum. Resultaten är inte uniforma i de sex länder vars medborgare tillfrågades – Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och USA – men en lite suddig bild av det framtida Europa tar ändå form.
Helhetsbilden är tveklöst goda nyheter för anhängarna till det historiska projekt som startade 25 mars 1957 när Romfördraget undertecknades. En överväldigande majoritet av de tillfrågade är eniga om att Europeiska unionen kommer att finnas kvar om 50 år, d v s 2057. En överväldigande majoritet tror också att euro är här för gott och att den kommer att vara standardvaluta i hela Europa 2057.

Resultaten av undersökningen, som utfördes för International Herald Tribunes och den franska TV-kanalen France 24:s räkning, var mindre positiva när det gäller de transatlantiska förbindelserna. Mindre än en tredjedel av de tillfrågade trodde att relationerna mellan USA och EU är bättre 2057 än idag.
Undersökningen gällde 6 767 människor – 5 373 i Europa och 1 394 i USA – och den genomfördes online från 28 februari till 12 mars.
Det kanske mest överraskande svaret var att så många tror att Ryssland kommer att vara med EU, med tanken på att frågan inte ens finns på bordet ännu. Tre f d sovjetrepubliker är med i EU och några andra, exempelvis Ukraina, söker inträde, men Ryssland har snarare vänt sig från Europa på senare år.
Bland de tillfrågade européerna tror 50 procent av italienarna, 49 procent av spanjorerna, 34 procent av fransmännen och tyskarna och 33 procent av britterna att EU 2057 kommer att innefatta Ryssland, som sträcker sig från Östersjön till Berings hav öster om Kina.

En stor andel tillfrågade tror också att Turkiet är med 2057. Frågan om Turkiets medlemskap är en het potatis i dagens Europa, där man har problem med att integrera växande muslimska minoriteter. Italienarna är de som tror mest på Turkiets medlemskap (58 procent), och de följs av britter och tyskar (46 procent), fransmän (38 procent) och spanjorer (36 procent). Resultaten är ”mycket överraskande”, säger Timothy Garton Ash, Europaexpert vid Oxford University. ”Resultaten är fascinerande, eftersom de avslöjar hur folk tänker innerst inne. Måna européer säger att Europa inte bör inkludera Turkiet och Ryssland, men innerst inne tror de att det blir så ändå. Detta visar att det EU egentligen handlar om är utvidgning”.
Få tror att EU kommer att krympa till 2057. Det folk som anser detta mest sannolikt är britterna, men bara åtta procent av dem.
Britterna utmärker sig också i fråga om energi. Alla andra undersökta länder tror att vind och sol kommer att vara de primära energikällorna 2057. Men i Storbritannien placeras kärnkraften före vind och sol.
I det solstänkta Spanien tror 68 procent av vind- och/eller solenergi är framtidens dominerande energikällor. Till och med i Frankrike, där kärnkraften är främsta energikälla idag, tror man mer på vind- och solkraft i framtiden.

På den grundläggande frågan om Europeiska unionen kommer att existera 2057 svarade de ofta EU-skeptiska fransmännen mest positivt med en robust majoritet. 85 procent av fransmännen tror att unionen finns kvar. Det tror även 84 procent av italienarna, 82 procent av spanjorerna, 76 procent av tyskarna men bara 62 procent av britterna.
Mark Leonard, som är VD för forskningsorganisationen Europeiska utrikespolitiska rådet, ser undersökningen som en uppmuntran till EUs ledare i deras försök att dölja den pessimism, som de har känt sedan de franska och holländska väljarna röstade nej till EUs nya författning.
Majoriteten av européerna tror inte att EU utvecklas till ett federalt system med en gemensam president som USA. 30-40 procent i undersökningens fem europeiska länder anser att en federation är sannolik, men 46-56 procent tror inte det.
Den mest positiva framtidsvisionen fanns i Italien och Spanien. Italienare och spanjorer har helt i linje med sin sorglösa medelhavsimage en mycket ljusare syn på framtiden än sina grannar i norr. På frågan om livskvaliteten i deras land kommer att vara bättre, samma eller sämre 2057 än i dag svarade 47 procent av spanjorerna och 44 procent av italienarna att den blir bättre, jämfört med 27 procent av fransmännen och 26 procent av britterna.
Amerikanerna är mycket splittrade i frågan: 31 procent tror på bättre livskvalitet, men 34 procent tror på motsatsen. Resten trodde inte på någon förändring eller saknade uppfattning.

På frågan om krig och fred befarade en majoritet i alla länder att ett nytt krig bryter ut i Europa före 2057. En tredjedel eller färre anser att ett nytt krig i Europa är osannolikt de kommande 50 åren.
De flesta tror att kristendomen förblir den dominerande religionen i Europa. Islam tros bli nästa största religion i Tyskland och Storbritannien.
Det som förmodligen väcker störst uppståndelse i Paris, Berlin, Madrid och Rom är att en stor majoritet av de tillfrågade i alla länder tror att engelskan kommer att vara det mest utbredda språket i Europa 2057. Denna åsikt delas av 71 procent av fransmännen, 73 procent av tyskarna, 76 procent av spanjorerna, 81 procent av italienarna och – naturligtvis – 83 procent av britterna.
Bara små minoriteter tror att franska, tyska, italienska, spanska, arabiska eller ryska kommer att vara större än engelskan om 50 år. Inte ens i Frankrike, där språkfrågan är en statspolitisk angelägenhet, är det fler än sju procent som tror att franskan har en chans att dominera.
MEG BORTIN
Paris
© 2007 TEMPUS/International Herald Tribune