Tempus 2009 v 25

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  18 19 20 21 22 23 24 25   26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19  20 21 22 23 24 25

Irländarna får som de vill

EU bäddar för ett irländskt ja till Lissabonfördraget.

TONY BARBER
Luxemburg
Representanter för EUs 27 medlemsländer undertecknade i början av veckan en överenskommelse om vilka garantier, som ska erbjudas Irland inför en planerad folkomröstning där om det s k Lissabonfördraget. Irlands regering kräver suveränitet i alla frågor rörande skatter, neutralitet och abort. Med dessa garantier räknar den irländska regeringen med att de irländska väljarna kommer att rösta ja till Lissabonfördraget.
Det var i juni förra året som irländarna avvisade fördraget i en folkomröstning, vilket försenade EUs arbete med att förenkla beslutsgången i unionen och effektivisera arbetet.
Aktuella mätningar ger vid handen att en tydlig majoritet av de irländska väljarna nu är redo att rösta ja till Lissabonfördraget, delvis som tack för att övriga EU-länder har skyddat Irland mot den globala recessionens värsta effekter.

Enligt Lissabonfördraget kommer EU att få en president och en hög utrikespolitisk representant, en post som för närvarande innehas av spanjoren Javier Solana. EU-parlamentet får också större befogenheter, bl a makten att formulera nästan alla lagar i samarbete med de nationella regeringarna.
Den irländska regeringen, som förmodligen arrangerar en folkomröstning om EU-fördraget i slutet av september eller i oktober, har ansträngt sig för att visa väljarna att den har tagit väljarnas invändningar på allvar.
Irland har bl a drivit igenom att EU-kommissionen även i fortsättningen ska ha en kommissionär från varje medlemsland. Lissabonfördraget innebar från början att kommissionen skulle ha färre medlemmar.
Irland har också fått igenom en EU-deklaration om löntagarnas rättigheter – en fråga som bekymrade den brittiska regeringen när det verkade som om EU skulle börja lägga sig i socialpolitiken. Men frågan löstes till allas belåtenhet.

EUs tjänstemän brottas fortfarande med frågan om hur protokollet om skatter, neutralitet och abort ska ges laglig kraft.
En del experter vill koppla protokollet till det fördrag, som skrivs när EU utvidgas nästa gång, vilket förmodligen blir 2012 när Kroatien och Island står på tur.
Men länder som Nederländerna, där den allmänna opinionen inte är särskilt entusiastisk över utvidgning, varnar för att detta skulle signalera att EU går vidare med expansionen oavsett vad väljarna tycker.
© 2009 TEMPUS/Financial Times