Tempus 2009 v 23

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  18 19 20 21 22 23 24 25   26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19  20 21 22 23

Ingen får prata om det förfärliga som hände

Kinas statliga censurbyrå blockerade i veckan tillgången till internettjänsterna Twitter, Flickr, Hotmail och Microsofts live.com. Det betyder att de kinesiska myndigheterna utvidgade redan långtgående ansträngningar att skydda medborgarna mot varje försök att påminna om att det i torsdags var 20 år sedan militären slog till mot demokratirörelsens demonstranter på Himmelska fridens torg.

MICHAEL WINES
Beijing.
Kineser som försökte komma in på de blockerade hemsidorna möttes av ett felmeddelande, som påstod att hemsidornas servrar oväntat hade förlorat kontakten med internet. Meddelandet är en standardförklaring när hemsidor blockeras.
Några veckor tidigare blockerade Kina vissa videor på YouTube, och de senaste dagarna har det kommit rapporter från tv-tittare om sändningsavbrott när BBC World News påminde om massakern för 20 år sedan.
Statlig censur av politiskt material på internet är vanligt i Kina, men det är första gången som Twitter har blockerats. En del välkända politiska aktivister, som inte kunde lägga ut kommentarer på kinesiska blogg- och chatsidor, har de senaste månaderna växlat över till Twitter, där de kunnat uttrycka sina åsikter utan att censureras.

Den engelskspråkiga South China Morning Post, som trycks i Hongkong, har ofta publicerat artiklar om Himmelska fridens torg och andra känsliga ämnen. Dess distribution på fastlandet minskade markant inför 20-årsdagen. Invånare i Beijing som brukar läsa International Herald Tribune upptäckte förra veckoslutet att en sida i tidningen med en artikel om Dalai Lama var borttagen.
20-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg (4 juni 1989), när militären dödade hundratals studenter, arbetare och vanliga medborgare, är ett av många politiskt känsliga datum i år.
Myndigheterna har de senaste dagarna gripit flera politiska dissidenter, som betraktas som hot mot den allmänna ordningen under denna period med många minnesdagar. En av de gripna har t ex skrivit ett öppet brev med klagomål på att personer som greps på Himmelska fridens torg för 20 år sedan har det jämförelsevis svårare ekonomiskt än vanliga kineser.
Många har förvägrats pensioner, sjukvård och fast anställning, därför att de deltog i lokala demonstrationer, som inspirerades av protestmanifestationerna i Beijing.

Kina har aldrig tillsatt en oberoende utredning om militärens attack mot demonstranterna. Det finns misstankar om att antalet dödade studerande, aktivister och vanliga medborgare uppgick till flera tusen. Ämnet är fortfarande tabu på fastlandet, och när någon myndighetsperson tillfrågas om saken är det vanligt att han eller hon pekar på Kinas imponerande utveckling sedan dess.
Oberoende människorättsgrupper misstänker att 30 män fortfarande är inspärrade på grund av deltagande i demonstrationerna. Amnesty International skrev i förra veckan ett öppet brev till Kinas högste lagstiftare, Wu Bangguo, och vädjade om att de skulle frisläppas.
Trots den officiella tystnaden på fastlandet är händelsen fortfarande ständigt närvarande för människorättsgrupper och demokratiaktivister i det autonoma Hongkong, där årets minnesmarsch på torsdagen lockade tiotusentals deltagare.
© 2009 TEMPUS/The New York Times