Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
Den djupa oron bland Amerikas allierade i Östeuropa över
de förbättrade relationerna mellan Ryssland och USA
kom i förra veckan till öppet uttryck när 22 ledande
personer, inklusive Polens Lech Walesa och Tjeckiens Vaclav Havel,
publicerade ett öppet brev till Obamas administration med
en vädjan om att inte bli bortglömda.
I brevet uppmanar ledarna president Obama och hans närmaste
medarbetare att lyfta fram deras intressen i förhandlingarna
med Ryssland och på nytt granska planerna på ett robotförsvarssystem
med baser i Polen och Tjeckien. Att överge planerna på
robotförsvaret eller att involvera Ryssland i planerna skulle
kunna undergräva USAs trovärdighet i hela regionen,
stod det i brevet.
Brevet publicerades på den polska tidningen Gazeta Wyborczas
hemsida, och det var undertecknat av f d presidenter som Walesa
och Havel samt av andra f d statschefer, toppdiplomater och intellektuella
från flera olika länder, däribland Ungern, Bulgarien
och Estland.
Vår region är en del av världen som Amerika
i stort sett har slutat bekymra sig om, stod det i brevet,
trots att allt inte är bra vare sig i vår region
eller i det transatlantiska förhållandet.
Brevet berör en lång rad frågor, inklusive farorna
som följer med den ekonomiska krisen för de unga demokratierna,
men det är tydligt att Ryssland upplevs som det största
bekymret. Det råder farhågor bland öst-
och centraleuropéer om att vårt intresse av att bevara
de transatlantiska banden riskerar att offras på ett eller
annat sätt till förmån för USAs relationer
med Ryssland, säger Tjeckiens f d utrikesminister,
Alexandr Vondra.
De central- och östeuropeiska ledarna är oroliga för
att Nato blir svagare och de påpekar att Obamas uttalande
på det senaste Natomötet om att trovärdiga
försvarsplaner för alla alliansens medlemmar var välkomna,
men detta räckte inte för att skingra tvivlen på
Natos beredskap.
I takt med att USAs geostrategiska intressen, från Afghanistan
till Nordkorea, har krävt Rysslands logistiska eller diplomatiska
stöd har farhågorna i det, som numera kallas Nya Europa,
vuxit. Rysslands invasion i Georgien i augusti i fjol förstärkte
bara farhågorna både genom amerikanernas reaktion
och genom Rysslands agerande.
Kriget i Georgien avslöjade att det finns gränser
för vad Amerika vill eller kan göra som svar på
militära konflikter i regionen, sade Angela E Stent,
som var Rysslandsexpert i Nationella säkerhetsrådet
i Washington fram till 2006 och numer leder Rysslandstudierna
vid Georgetownuniversitetet.
Stent tillägger att den nuvarande administrationens intentioner
i förhållande till de allierade är lite diffusa
ännu. Vi har sett en Rysslandpolitik, men vi har inte
sett någon politik för Rysslands närområde,
säger Stent.
Den ekonomiska krisen dolde spänningarna en tid, men problemen
har aldrig försvunnit helt och hållet i dessa länder,
där Ryssland betraktas som en revisionistisk stormakt,
som med 2000-talets taktik och metoder försöker återgå
till 1900-talets agenda, enligt det öppna brevet. Varje
närmande mellan Washington och Moskva får öst-
och centraleuropéer att dra öronen åt sig. Obamas
besök i Moskva för några veckor sedan gjorde knappast
USAs allierade i Östeuropa mindre oroliga.
Vi förstår att USA måste föra en dialog
med Ryssland, men vi anser inte att uppgörelser får
ske på bekostnad av säkerheten i vår region eller
i Georgien och Ukraina, säger Eugeniusz Smolar, medarbetar
i Center för internationella relationer i Warszawa.
Bland många bedömare och politiker i Öst- och
Centraleuropa finns också en misstanke om att den nya administrationen
i Washington inte känner Rysslands sanna natur att
de vänliga orden från de ryska ledarna till Obama i
Moskva bara är ord, medan händelser som mordet på
en rysk människorättsaktivist i förra veckan är
den sanna bilden av situationen i Ryssland.
De f d ledarna i Öst- och Centraleuropa varnar också
för interna hot i deras och andra europeiska länder.
Det är hot, som skapas av den ekonomiska krisen, som i brevet
påstås ha bäddat för nationalism,
extremism, populism och antisemitism.
Dessa länder styrdes förr av idealistiska ledare.
Detta är fortfarande fallet i några av länderna,
men inte alla, påpekar Kadri Liik, chef för Internationellt
Center för Försvarsstudier i Tallinn. Han är en
av det öppna brevets undertecknare.
© 2009 TEMPUS/International Herald Tribune