Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
Tysklandl
2011-28 s 4-5
"Den tyska förbundskanslern är lugnet självt"
Angela Merkel tror och hoppas att hennes regeringskoalition lyckas
återvinna väljarnas förtroende till nästa
val om drygt två år. Idag är hennes regering
impopulär och väljarna frustrerade. Ingenting orsakar
så stor missbelåtenhet som hennes hantering av eurokrisen.
Att hon varit alldeles för villig att hjälpa länder
som Grekland och Portugal. Spänningen mellan hennes CDU och
FDP är en annan källa för missnöje. FDP kräver
ständigt skattesänkningar och vill krympa staten. Men
vanligt folk respekterar henne fortfarande Hon återerövrade
titeln Tysklands mest trovärda politiker i juni.
EU
2011-28 s 6
"Förfärliga familjen"
Europeiska folkpartiet, som tidigare var motorn bakom Europas
integration, plågas av inre stridigheter. Några medlemmar
lutar åt EU-fientlig populism. Europeiska folkpartiet är
en sammanslutning av Europas konservativa partier. Nominellt är
det EU-parlamentets största partigrupp. 17 av EUs totalt
27 stats- och regeringschefer tillhör partiet. Det har talmansposten
i parlamentet. Men i gruppen ingår Silvio Berlusconi, den
ungerske premiärministern Victor Orbán och Antonis
Samaras, ledare för Greklands Ny Demokrati som lät sitt
parti rösta nej till den grekiska regeringens sparprogram.
Italien
2011-28 s 7
"Italiens skuld ökar oron i eurozonen"
Företrädare för euroländerna sammanträdde
i början av veckan för att diskutera hoten mot den gemensamma
valutan med anledning av dels växande farhågor om att
Italien också faller offer för skuldkrisen och dels
de tröga förhandlingarna om ett andra hjälppaket
till Grekland.
Kostnaden för att finansiera Italiens skulder ökade
i slutet av förra veckan även om de italienska lånen
inte är på långt när så dyra som Greklands.
Italiens kostnad för tioåriga lån ligger idag
på runt 5,27 procent, vilket är den högsta räntan
sedan euron infördes.
Investerarnas oro beror delvis på tecken på en växande
klyfta mellan Italiens premiärminister, Silvio Berlusconi,
och finansminister Giulio Tremonti, som har hyllats för sitt
sätt att hantera ekonomin under finanskrisen och för
att ha haft kontroll på budgetunderskottet.
Italiens skuld motsvarar 120 procent av bruttonationalprodukten,
vilket är en av de största skulderna i hela eurozonen.
Georgien
2011-28 s 8-10
"Det kalla kriget i Kaukasien"
Det fem dagar långa kriget mellan Ryssland och Georgien
kostade drygt 800 människor i livet. Nu, tre år senare,
är maktfrågan i Kaukasus ännu inte avgjord. Är
Abchazien och Sydossetien utbrytarprovinser eller självständiga
stater? För tre år sedan upphörde det senaste
kriget som började när Georgiens president Michail Saakasjvili
på kvällen den 7 augusti attackerade huvudstaden i
utbrytarrepubliken Sydossetien. Ett år senare kunde den
schweiziska diplomaten Heidi Tagliavini visa att attacken inte
alls var en reaktion på en påstådd rysk invasion.
Georgiens enda hopp, Michail Saakasjvili avslöjades därmed
som lögnare och slagskämpe.
De båda regionerna är inbördes ganska olika. I
Sydossetien där det bor knappt 40000 människor finns
ingen politisk elit. Kriminella grupper har stort inflytande och
förskingrar ryska utvecklingspengar. I Abchazien är
det annorlunda. Nyligen deltog 200 000 väljare i landets
fria parlaments- och presidentval. Där finns oppositionella
tidningar och en privat TV-kanal. Men Ryssland står för
mer än 60 % av landets statsbudget. Inga etniska abchazier
vill tillhöra Georgien. Turkiet har börjat visa stort
intresse för Abchazien, vars diaspora i Turkiet omfattar
flera hundra tusen människor.
USA
2011-28 s 10-11
"Budgetstriden har gått i baklås"
Överallt - från Vita Huset och kongressen till finansinstitutionerna
- spred sig under veckan pessimismen om möjligheterna till
en överenskommelse mellan president Barack Obama och Republikerna
om skuldtaket i statens budget. Republikanerna kräver nedskärningar
i statens utgifter som förutsättning för att godkänna
ny upplåning. En reservplan diskuteras.
2011-28 s 11-12
"Gentlemannakandidaten som kan bli Obamas farligaste rival"
Jon Huntsman vill bli president. Denne erfarne diplomat är
seriösare och mer lågmäld än andra republikaner,
och just därför måste president Barack Obama se
upp.
Han är alltid artig, saklig och belevad. Huntsman är
en diplomat och gentleman med grått, välklippt hår
och perfekt slank figur. Han rasar och predikar aldrig när
han talar utan möter sin publik lågmält och med
ett brett, strålande leende.
Ingen av demokraten Barack Obamas potentiella motståndare
är så farlig som Jon Huntsman. Det beror på att
han tilltalar samma sorts människor som presidenten, d v
s väljarna i mitten, människor som inte faller för
den populistiska Tea Partyrörelsens paroller.
Obama behöver också mittenväljarna för att
bli omvald. Om Huntsman skulle bli Republikanernas kandidat kan
president Obama få en mycket svår motståndare.
Amerika har förändrats av finanskrisen. Nästan
all optimism är borta. Huntsman satsar på att ingjuta
mod och tillförsikt i väljarna, han försöker
inte hetsa upp dem.
Huntsman är ingen normal republikansk kandidat. Han är
mormon, men inte särskilt religiös. Han är engagerad
i miljöfrågor, har egentligen inget att invända
mot samkönade partnerskap, tycker att Obamas ekonomiska program
är i grunden riktigt och vägrar att kritisera och förtala
presidenten på det sätt som Republikanernas högerflygel
gör oavbrutet. Han talar flytande kinesiska. Hans far är
miljardär sedan han uppfunnit frigolitasken som hamburgaren
ligger i.
Libyen
2011-28 s 13
"Målet är en politisk lösning"
Al-Baghdadid Ali al-Mahmoudi, som är Libyens premiärminister,
sa i en intervju att regimen är beredd att förhandla
"villkorslöst" så fort som Natos operationer
upphör. Gaddafi kommer inte att delta i samtalet, men han
kommer att "respektera folkets vilja". Natos medlemsländer
är bekymrade över avsaknaden av avgörande insatser
från Natos sida, de stora kostnaderna och rebellstyrkornas
svaghet. Det finns dock en enighet om att Gaddafi avgår
och man hoppas inofficiellt att han flyr till något land
som inte har erkänt den internationella domstolen som till
exempel Zimbabwe.
Syrien
2011-28 s 14-18
"Pressen på Assad"
Bashar al-Assads regim vecklar. Hans fall skulle förmodligen
leda till ökat våld på kort sikt, men efter ett
tag skulle landet få en bättre regering. Fler än
100 000 människor demonstrerar nu varje fredag och regimen
förmår inte hindra dem. Den syriska oppositionen blir
alltmer sammanhållen och utbredd. Revolten har stöd
av majoriteten inom det sunnitiska prästerskapet, akademiker
och dissidenter. Politiska partier återuppstår. Assads
regim har agerat planlöst. Dess auktoritet försvagas
ständigt. Myndigheterna har slutat agera.
Om några veckor börjar Ramadan och då "är
det fredag varje dag". Moskéerna har öppet.
Det omedelbara hotet är ekonomin. Näringsliv och handel
har halverats. Livsmedelsbrist kan uppstå inom kort. Statens
finanser är mycket dåliga. Presidenten har ökat
lönerna för offentliganställda och höjt bidragen
till allmänheten med pengar som inte finns.
Kapital strömmar ur landet och familjer flyttar sina barn
till skolor utomlands.
Den bästa utgången vore kanske någon slags förhandlad
övergång under internationella övervakning. Den
turkiske utrikesministern har i dagarna besökt Syrien.
2011-28 s 19
"Nationell dialog bojkottas av oppositionen"
Den syriska regimen har med sina blodiga tillslag förverkat
rätten till dialog.
Representanter för den syriska regeringen invigde i söndags
formellt det som beskrevs som en nationell dialog om övergång
till flerpartidemokrati, men landets oppositionsledare bojkottade
evenemanget, som de kallade en skenmanöver för att maskera
regimens brutala tillslag mot demokratiaktivisternas protestaktioner,
som har skakat Syriens styrande Assadfamilj och hela landet i
många veckor. Regeringens invit till överläggningar
kom nästan fyra månader efter det att demonstrationerna
satte fart runt om i landet. Oppositionen ville inte delta mot
mindre än att polisvåld och arresteringar upphörde.
Människorättsgrupper uppger att omkring 1 300 syrier
har dödats och 12 000 gripits sedan upproret började.
Det är många syrier som avfärdar Assad-regimens
invits om upprepade gånger har lovat reformer utan att infria
löftena.
Egypten
2011-28 s 20-21
"Spelet om makten är kanske redan avgjort"
Många är hågade att efterträda Hosni Mubarak.
Kanske blir det en av hans f d ministrar. Hur reagerar i så
fall revolutionärerna från Tahrirtorget? Amr Moussa
blir kanske den som efterträder Hosni Mubarak, och det betyder
i så fall fara å färde för Israel, Moussa
har nämligen en lång historia av Israelfientliga uttalanden.
Hans popularitet är nästan uteslutande hans image som
en arabisk nationalist som är mycket kritisk mot Israel.
Han leder i opinionen inför presidentvalet med 25 % av rösterna.
ElBaradei får fem % och övriga ännu mindre. 57
% är osäkra. Det är mycket möjligt att västmakterna
skulle acceptera Moussa.
Thailand
2011-28 s 22-23
"Möte med Yingluck"
Little Sister efterträder Big Brother. Thailands nya premiärminister
är inte bara snygg. Hon har en vilja av järn, och det
är inte alls säkert att hon är sin brors marionett.
Hon valdes till ledamot för Pheu Thaipartiet (PTP) 16 maj
i år. Partiet är bara tre år gammalt. Kvinnlig
charm värderas högt i Thailand. Kvinnligheten underlättar
för henne men det gör även hennes samhällsklass.
Shinawatra är en de rikaste och mäktigaste familjerna
i Chiang Mai i norra Thailand sedan de invandrat från Kina.
Hon är den fattiga landsbygdsbefolkningens Jeanne d'Arc.
Hon har svurit att utrota narkotikaproblemet inom ett år
och fattigdomen inom fyra. Därutöver nöjer hon
sig med att hela och ena landet. Något som motsvarar thailändernas
instinktiva vilja.
Venezuela
2011-28 s 24
"Om Hugo försvinner"
Raúl Castro kanske söker nya vänner och livlinor,
även om Venezuelas president Hugo Chávez kan besegra
cancern han opererades för i Havana förra månaden.
Ingenstans kommer hans eventuella avgång från presidentposten
att märkas så mycket som i Kuba. Venezuela subventionerar
Kuba med cirka 3,5 miljarder dollar varje år genom att skänka
landet olja. Venezuelas stöd till Kuba är det som hållit
Kuba på fötter sedan den katastrofala nedgång
som följde på Sovjetunionens upplösning 1991.
Kuba närmar sig nu länder som Kina, Brasilien och Indien.
Sudan
2011-28 s 25
"Hjälp på traven"
En ny FN-styrka för Sydsudan ska bestå av upp emot
7000 soldater och runt 900 poliser med mandat att bevara freden
och främja utvecklingen i världens yngsta land, enligt
en FN-resolution som antogs i samband med att landet blev självständigt.
Det finns oror för att kriget bryter ut igen i detta fattiga
land därför att militär i norr står mot militär
i söder i den omstridda gränsregionen Abyei och därför
att styrkor lojala mot Sydsudan slåss i södra Kordofan,
en delstat som tillhör Sudan och ligger nära och norr
om gränsen.
FN har redan 10 400 man i en fredsbevarande styka i Sudan som
övervakar implementeringen av 2005 års fredsavtal.
Spanien
2011-28 s 26-27
"Önsketänkande kan inte ändra historien"
Spanien undersöker den fascistiska rörelsens monument,
inklusive kvarlevorna efter Franco. Denna vecka är det exakt
75 år sedan det spanska inbördeskriget började.
En tre år lång blodig konflikt som krävde 450
000 liv. Kriget och segraren, Francisco Franco, föranleder
än idag många heta debatter i Spanien. Inbördeskriget
fortsätter att generera en myriad av skrifter som innehåller
nya avslöjanden och ger feta rubriker i tidningarna. En särskild
strid står om vad som ska hända med Monumentet Valle
de los Caidos (De stupades dal", som är Europas största
massgrav. Kvarlevorna av 34 000 människor ligger begravda
där. Merparten av dem slogs för Franco. Många
menar att det är förödmjukande för Francos
offer att tvingas fortsätta att via skattsedeln finansiera
den fascistiska helgedomen.
Samhälle
2011-28 s 27
"Vissa troende är mer nitiska än andra"
Det globala forskningsinstitutet Ipsos MORI och Tony Blair-stiftelsen
publicerade i förra veckan material från en nya forskning
om religionernas betydelse för människor i olika länder.
Kanske är det inte kristna läror som skapar spänningen
mellan den muslimska världen och väst eller olika idéer
om Guds natur utan bristen på religion i både offentligt
och privat liv i väst.
I de tre muslimska länderna Saudiarabien, Turkiet och Indonesien,
stöder 61 % av muslimerna åsikten att "min tro
är den enda sanna vägen till frälsning, befrielse
eller paradiset". Samma siffra för kristna är 19
%. I de tre muslimska länderna ansåg 94 % av de tillfrågade
att religionen är viktig i deras liv, motsvarande siffra
för människor i 19 kristna länder var 66 %. I Sverige
42 % av de som kallar sig kristna.
Media, Storbritannien
2011-28 s 28-29
"Skandalen påverkar Storbritanniens mediala och politiska
landskap"
Att vara vän med Murdoch och hans tidningar har av många
uppfattats som en fördel, men nu, mot bakgrund av hackningsskandalen,
kan det bli farligt.
Storbritanniens mäktiga har i tre decennier månat om
att vara på god fot med Rupert Murdoch och hans tidningar.
Nu upptäcker politiker, poliser och företag att de nära
relationerna börjar bli farliga.
News International meddelade i förra veckan att man kommer
att utreda misstankarna om att tidningen News of the World hackade
in sig i mobiltelefoner tillhörande släktingar till
döda soldater.
Afghanistan
2011-28 s 31
"Kungen av Kandahar mördades"
Ahmed Wali Karzai, bror till Afghanistans president, var Kandahars
inofficiella kung. Ingenting hände där utan hans vetskap
och medgivande. Den som ville ha ett jobb eller lösa en tvist
vände sig till Karzai. I tisdags förmiddag sköts
Karzai i sitt hem av chefen för hans livgarde. Bara några
timmar efter mordet tog talibanerna på sig skulden. I en
kommuniké meddelade de att livvakten sedan länge hade
varit deras kontaktman "i huset" och att han "med
Guds hjälp tog chansen att skjuta Karzai". Mördaren
hade tjänat Karzai i sju år.
