Tempus 2008 v 09

Tidskriften

tidigare veckor:  01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35  36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 01/02 03 04 05 06 07 08

Sista sucken eller första andetaget?

Kosovos utbrytning var som ”en amputation utan bedövning”.

NICHOLAS KULISH
Belgrad
Nationalistiska huliganer låg förmodligen bakom attacken mot USAs ambassad i Belgrad i förra veckan, men överallt i det serbiska samhället har förlusten av Kosovo orsakat en påtaglig känsla av sorg, svek och vrede.
Världen undrar fortfarande om upploppen förra veckan var det sista vredesutbrottet i Serbien eller det första mullret i ett nytt Balkanutbrott. Den djupt kända besvikelsen bland även övertygat västinriktade serber antyder att det blir mycket svårt att få till stånd en försoning efter Kosovos självständighetsdeklaration.

31-åriga Jasmina Petkovic är den sortens unga serb som EUs ledare hoppas ska sporra Serbiens integration med väst. Hon förespråkar snabb anslutning till EU och hon deltog aktivt i demonstrationerna mot Slobodan Milosevic genom att marschera i ur och skur och utsättas för tårgasattacker i kampanjen för att störta landets diktator.
Som arrangör av konstutställningar på Kulturcentrum i Belgrad arbetar hon ofta tillsammans med utländska konstnärer, och hennes fästman är italienare.
Petkovic är alltså internationellt sinnad, men hon kan inte acceptera Kosovos självständighet. ”Jag spottar på Amerika och fördömer européerna som tror att de kan stjäla vårt territorium bara därför att de är större än vi”. Hon är själv förvånad över att hennes sorg och vrede är så djupa.

Kosovos betydelse för serberna åskådliggörs i uttryck som ”förfädernas vagga”, vilket antyder regionens betydelse som en symbol för den nationella stoltheten. De som stöder Kosovos självständighet hävdar att det var Milosevics brutala förtryck mot de etniska albanerna som berövade Serbien dess moraliska och lagliga rätt att kontrollera territoriet.
Men experter i Belgrad understryker att politiker i både Washington och Bryssel har begått misstaget att gravt underskatta serbernas band till Kosovo. Dessa experter befarar att Serbien isolerar sig på nytt, vilket skulle destabilisera hela regionen.
”De satte för stark tilltro till opinionsmätningar som antydde att serberna skulle vakna upp en vacker dag och bestämma sig för att se framåt”, tror Ivan Vejvoda, vd för Stiftelsen demokrati på Balkan. ”Jag tror att väst underskattade de kulturella banden”.

Kosovos oberoende är utan jämförelse det hårdaste slaget i raden av utbrytningar från det forna Jugoslavien, vars upplösning började 1991. Efter att i flera år ha sett landet krympa fanns det förväntningar bland reformsinnade serber om att de genom att befria sig från Milosevic och anamma demokratiska principer skulle tillåtas tala för sin sak på den internationella scenen.
”Vi har gjort allt rätt, och ändå räcker det inte, ändå är det ingen som respekterar våra nationella intressen”, klagar Ljiljana Smajlovic, redaktör för den ledande serbiska tidningen Politika. Smajlovic misstänker att landets nationalister nu får en starkare ställning, vilket blir ”mycket skadligt för den demokratiska processen”.

Hos många serber finns det ett djupt hat mot Amerika. En kort promenad nedåt längs Kneza Milosagatan från den amerikanska ambassaden ligger ruinerna av det f d jugoslaviska försvarsdepartementet som ett groteskt monument över Natos bombkrig 1999.
Flyganfallen syftade till att få den serbiska militären att dra sig tillbaka från Kosovo, där den utsatte de etniska albanerna för allvarliga övergrepp. Men även om många serber ogillade Milosevics regim reagerade de med stor bitterhet på bombattackerna.
Radoslav Zelenovic är generaldirektör för Jugoslaviska filmarkivet i Belgrad, där det finns 95 000 filmer, varav många är amerikanska. Zelenovic lyser upp när han berättar om orkestern i vita smokingar, flygplanen och skådespelarna som samlades 1992 i Belgrad för att fira 50-årsdagen av inspelningen av ”Casablanca”.
Men Zelenovics syn på Amerika förändrades drastiskt, berättar han, när arkivet bombades under Natos kampanj, trots att filmerna räddades. ”Jag kan inte ändra min syn på amerikansk kultur eller mina amerikanska vänner, men jag avskyr amerikansk politik”, säger han.

Zelenovic, som växte upp i Kosovo, jämför förlusten av provinsen med en amputation utan bedövning. Han fördömer emellertid förra veckans attack mot den amerikanska ambassaden i Belgrad och understryker att Serbiens kamp för att återfå Kosovo bör gå via diplomati i FNs säkerhetsråd.
USA fick inte tillräckligt med stöd i säkerhetsrådet för en resolution till förmån för Kosovos oberoende, och avsaknaden av FNs stöd lyfts fram av den serbiska regeringen och vanliga serber som ett bevis för att Kosovos självständighetsdeklaration var olaglig.
© 2008 TEMPUS/The New York Times