Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2008 v 01/02

Tidskriften

tidigare veckor: 
01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35 
36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51      

Musharrafs efterträdare väcker hopp om bättre tider

De senaste månaderna har en ganska okänd pakistansk general i all tysthet väckt ett svagt hopp i den amerikanska regeringen om att han kanske skulle kunna skapa stabilitet i det oroliga landet. Det är emellertid allt för tidigt att vara säker på att han får chansen att spela en avgörande roll i Pakistan.

DAVID ROHDE och CARLOTTA GALL
Islamabad
I slutet av november tog general Ashfaq Pervez Kayani befäl över Pakistans armé när landets långvarige militärregent, Pervez Musharraf, avgick från posten som arméchef och blev civil president. När detta skedde blev Kayani, som är en av Musharrafs skyddslingar, en av Pakistans mäktigaste personer.
Den pakistanska armén har dominerat landet i decennier, och arméchefen har enormt stort inflytande. Med tiden, i takt med att Kayani tar ett allt fastare grepp om armén, kommer han sannolikt att bli mäktigare än till och med självaste Musharraf.
”Kayani kommer gradvis att axla högste chefens roll”, säger den politiske bedömaren och f d generalen Talat Masood. ”Kayani får den reella kontrollen över hela militären”.

Men de närmaste veckorna kommer Kayanis lojaliteter – och kompetens – att utsättas för hårda prov. De två civila politiska partier som opponerar mot Musharraf hotar med att iscensätta gatudemonstrationer i hela landet om Musharrafs parti vinner det uppskjutna presidentvalet, som kommer att äga rum 18 februari.
Partierna anklagar redan Musharraf, som är mycket impopulär enligt alla opinionsmätningar, för att försöka manipulera valen. Om demonstrationer bryter ut måste Kayani bestämma om hans soldater skall stoppa dem eller inte.
Hans beslut blir avgörande för vem som styr i Pakistan, enligt både pakistanska och amerikanska bedömare. Beslutet kan också vara avgörande för om oroligheter och tumult blir ännu mer omfattande.
Bedömare räknar med att Kayani kommer att vara lojal mot Musharraf till en viss gräns, men de tror inte att han kommer att stödja Musharraf om dennes handlingar kan misstänkas skada armén. ”Han är lojal så länge Musharraf är en tillgång för armén”, säger Pakistanexperten Bruce Riedel, f d medarbetare i CIA och Vita huset.

Kayani har imponerat på amerikanska militärer och underrättelseexperter som en mycket yrkesskicklig, västorienterad moderat person med få politiska ambitioner. Men upphöjningen till arméchef väcker ofta politiska ambitioner, enligt erfarenheten.
Musharraf ansågs inte ha några politiska ambitioner när han blev arméchef 1998. Ett år senare ledde han en kupp och påbörjade sina hittills åtta år vid makten.
Kayani har blivit allt betydelsefullare för administrationen i Washington i takt med att instabiliteten i Pakistan har tilltagit och de politiska problemen har förvärrats. Musharrafs beslut att införa undantagstillstånd i november betraktades i Pakistan som ett försök från hans sida att krossa civila motståndare och hålla sig kvar vid makten.
Samtidigt anklagar många pakistanier Musharraf för att inte ha förmått skydda f d premiärminister Benazir Bhutto, som mördades förra månaden. De anser inte att regeringen hade vidtagit adekvata säkerhetsåtgärder med tanke på hoten som riktades mot henne.
Det är svårt att utröna vad Kayani personligen tycker och tänker. Sedan han tog ledningen för armén har han hållit fast vid sin princip att inte ge några intervjuer.

En av hans första åtgärder som arméchef var att utropa 2008 till ”Soldatens år”, vilket ses som ett försök att höja den mycket dåliga moralen i den pakistanska armén. Den pakistanska militären har försökt bekämpa militanta i flera år, och drygt tusen soldater och poliser har dödats sedan 2001. Förra sommaren kapitulerade flera hundra soldater för militanta, vilket väckte stor bestörtning i den pakistanska officerskåren.
Kriget mot de upproriska verkar hopplöst. Enligt nyhetsbyrån Associated Press meddelade en säkerhetsofficer i början av veckan att misstänkta militanta islamister hade dödat åtta stamledare, som var engagerade i försöken att åstadkomma vapenvila mellan säkerhetsstyrkorna och upproriska i nordvästra Pakistan. Männen sköts i separata attacker på söndagen och måndagen i Södra Waziristan, en bergig region som gränsar till Afghanistan och där militanta, som allierade med al Qaida och talibanerna, opererar flitigt.

Kayanis politiska initiativ som arméchef har inkluderat gester, som tolkades som försök att lätta på spänningarna mellan regeringen och de civila oppositionspartierna. Efter mordet på Bhutto 27 december skickade han soldater att lägga en krans på hennes grav, och han hade ett personligt möte med hennes man.
Förra veckan var Kayani ordförande på generalstabens första möte sedan han blev chef. Det var första gången på åtta år som Musharraf inte deltog.
”Det är harmoniseringen av samhälleliga, politiska, administrativa och militära strategier som kan skapa en fredlig och stabil miljö på sikt”, sade Kayani efter generalstabsmötet. ”I slutänden är det folkets vilja och folkets stöd som är avgörande”.

Utnämningen av Kayani mottogs väl bland landets officerare, varav en del anser att Musharraf har fläckat militärens rykte.
Kayanis karriär inkluderar flera militära utbildningsperioder i USA. Han har utbildats vid Fort Benning i Georgia, och han tog examen vid militärhögskolan i Fort Leavenworth i Kansas. Han har också gått kurser vid Asia-Pacific Center för Säkerhetsstudier i Hawaii.
Han har avstått från att alliera sig med någon politisk grupp. Som ung officer tjänstgjorde han en kort tid som militär rådgivare till Bhutto under hennes första period som premiärminister i slutet på 1980-talet. Sedan dess har han hållit sig borta från politiken.
”Kayani har aldrig visat något större politiskt intresse”, säger en amerikansk officer, som har arbetat tillsammans med Kayani och inte vill identifieras eftersom det kan vara känsligt i Pakistans politiska klimat. ”Han är en ödmjuk man som är soldat ut i fingerspetsarna”.
När han i höstas utnämndes till biträdande arméchef var hans första handling ett besök vid fronten i stamregionen. Han tillbringade den muslimska helgdagen Id al-Fitr med soldater, vilket fick amerikanerna att kalla honom för ”en soldaternas soldat”.

Den tidigare citerade högt uppsatte amerikanske officeren tror att den pakistanska armén kommer att fungera bättre under Kayani än under Musharraf, som ofta distraherades av politiken, eftersom han hade dubbla roller som president och arméchef.
Eventuella militära framsteg under Kayanis ledning kan emellertid undergrävas av fortsatt politiskt kaos, enligt pakistanska bedömare. För att få slut på instabiliteten måste Kayani kanske ingå en allians med Pakistans civila politiska partier, och det skulle sätta punkt för arméns dominans.
”Om Kayani på något sätt försöker stimulera demokratisk utveckling och står upp som demokratins beskyddare, då kanske Pakistan har en chans”, säger bedömaren Masood.
Masood och andra experter påpekar att det är lättare för Kayani att ingå ett avtal med de politiska partierna än för Musharraf, som är djupt misstrodd av landets partier. Men om Kayani gör detta måste han frivilligt lämna ifrån sig makt, vilket ingen pakistansk ledare har gjort under landets 60-åriga historia.
© 2008 TEMPUS/The New York Times