Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
ALBERT R HUNT
Washington
Åldersgapet mellan den 46-årige Obama och den 71-årige
McCain skulle vara det största i presidentvalens historia.
(Det aktuella rekordet är från 1996 när Bob Dole
var 23 år äldre än Bill Clinton). Innan Obama
var född chockerade McCain sina kolleger i flottan genom
att ta med sig en strippa kallad ”Floridas flamma” till
officersklubben.
Både Obama och McCain tilltalar de väljare som inte
är trogna något parti men ändå har vitt
skilda åsikter i viktiga frågor. När det gäller
Irak, skatter, hälsovård och högsta domstolen
har Obama och McCain helt olika ståndpunkter. McCain vill
helst koncentrera sig på den nationella säkerheten
och kampen mot terrorismen, medan Obama lyfter fram inrikespolitiska
frågor och ekonomisk trygghet.
”Det skulle bli en fantastisk kamp mellan stora kontraster
när det gäller allt från ålder till filosofi”,
säger statsvetaren Tom Mann vid Brookings Institution i Washington.
En slutstrid mellan McCain och Obama skulle ställa erfarenhet
mot förändring, fädernas tro mot framtidshopp.
En bagatellartad men symptomatisk meningsmotsättning uppstod
i deras första politiska möte. Det var i början
av 2006 och de var sina partiers ledande företrädare
i arbetet med att formulera en etiklag för senaten.
Senatens demokratiska ledarskap, som hade givit den unge Illinoissenatorn
en viktig roll i framför allt PR-syfte, pressade honom att
ge vika för McCain. Obama fogade sig och skickade ett brev
till McCain, men han läckte ut det till medierna först.
McCain blev rasande och skrev ett svar till Obama – medierna
fick det först – i vilket han kritiserade sin demokratiske
kollega för ”partipolitiska egenintressen” och
sedan levererade en sarkastisk ursäkt för att ha ”antagit
att dina personliga försäkringar till mig angående
din önskan att samarbeta i försöken att förhandla
fram en partiöverskridande överenskommelse var ärligt
menade”.
Brevet till Obama hade egentligen skrivits av McCains stabschef,
Mark Salter, som är McCains alter ego.
Brevväxlingen var det hetaste ämnet i Washington i flera
dagar, eftersom det handlade om en dispyt mellan huvudstadens
två medieälsklingar. Det var en studie i Obamas naivitet
och McCains temperament, två egenskaper som dyker upp om
och om igen i den pågående valkampanjen.
Nä Hillary Rodham Clinton och hennes allierade påpekar
att Obama är för oerfaren för att bli president
ger hon vika från pressen från andra demokrater och
ger ofrivilligt McCain ett pluspoäng.
Det hävdas också att McCains temperament inte passar
för en överbefälhavare. Brevet till Obama för
ett par år sedan var visserligen ett relativt obetydligt
klavertramp, men det understryker ändå problemet med
ett otyglat humör. Senator Thad Cochran från Mississippi,
som för det mesta är en mycket försiktig herre,
beskrev för en tid sedan sin kollega McCain som ”hetlevrad”.
Cochran är så oroad av McCains humör att ”tanken
på honom som president ger mig kalla kårar på
ryggen”.
Till saken hör att McCain och Obama några dagar efter
den famösa brevväxlingen skämtade tillsammans om
sin ”brevvänskap” inför ett senatsutskott.
Därefter samarbetade de om etiklagen och utvecklade ömsesidig
respekt.
McCain lugnade sig och Obama lärde sig en läxa.
Brevepisoden 2006 antyder att petitesser kan komma upp till
ytan i en slutkamp mellan Obama och McCain – det gör
de nästan alltid oavsett vilka rivalerna är. Båda
sidor förtalar den andra. Alternativen blir ytterligare fyra
år med Bushs presidentskap och den olösliga härvan
i Irak eller fyra år med en oerfaren och oprövad ledare
i en farlig värld.
Det finns också förutsättningar för en god
och konstruktiv debatt. Mann hos Brookings tror att senatorerna
från Illinois och Arizona ”kommer att försöka
undvika slag under bältet” i den fortsatta kampanjen.
De skulle kanske till och med kunna återuppliva en plan
som föddes inför presidentvalet 1964, när en annan
Arizonasenator, Barry Goldwater, planerade att utmana en annan
demokratisk ikon, president John F Kennedy. De tyckte om varandra,
och innan Kennedy mördades 22 november 1963, hade de talat
om att arrangera stora debatter runt om i landet och kanske till
och med flyga till dem i samma flygplan.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune
