Tempus 2008 v 11

Tidskriften

tidigare veckor:  01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35  36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10

Europas ledare varnas för kraftigt ökad invandring

Europas ledare uppmanas att förbereda sina länder för stora invandringsströmmar omkring 2020, när klimatförändringen börjar orsaka brist på mat och vatten, provocera naturkatastrofer och undergräva den politiska stabiliteten i fattigare grannländer.

STEPHEN CASTLE
Bryssel
En rapport till EUs stats- och regeringschefer, som sammanträdde i Bryssel i torsdags, konstaterar att resten av världen aldrig kan isolera sig från de förändringar, som uppstår i regioner som redan lider av fattigdom och konflikt. Hoten är så allvarliga att det multilaterala systemet kan kollapsa om det internationella samfundet underlåter att tackla problemen.
Eftersom Europeiska unionen ligger nära både Nordafrika och Mellanöstern, två regioner som är sårbara för klimatförändringens följder, ”kan invandringstrycket mot EUs gränser och politisk instabilitet och konflikt öka i framtiden”, står det i rapporten.

I Nordafrika och söder om Sahara kan torka och överutnyttjande av åkermark resultera i att 75 procent av den brukbara jorden går förlorad. Nilendeltat kan hotas av både stigande havsnivå och ökade salthalter i jorden. Mellan tolv och 15 procent av den odlingsbara marken kan försvinna på grund av stigande havsnivå under innevarande sekel, och redan 2050 kan fem miljoner människor ha påverkats. Samtidigt hotas både Afrikas horn och södra Afrika av större nederbörd och högre temperaturer.
”Utvandringen från denna region men också folkvandringar från andra regioner genom norra Afrika mot Europa kommer att öka i framtiden”, konstateras i rapporten.

Dokumentet, som presenterades av EUs utrikespolitiske chef, Javier Solana, listar en rad olika fenomen, som destabiliserar fattiga länder. Hot är stigande havsnivåer, minskade åkermark, torka, översvämning, brist på vatten, jordbruksprodukter och fisk.
Sådana hot kan också leda till fler territoriella dispyter och konflikter om vatten. De kan också förvärra sociala och religiösa motsättningar och underblåsa radikalisering bland fattiga folkgrupper. Konkurrensen om energiresurserna kommer förmodligen att hårdna, och en potentiell kollisionspunkt är Arktis, där smältande is öppnar nya farleder och gör enorma energikällor tillgängliga.

I fjol sade Storbritannien till FN att klimatförändringen var ett av de största hoten mot den globala säkerheten. Britterna varnade också för att ökad konkurrens om mat, vatten och land kan leda till väpnade konflikter.
En del europeiska diplomater påpekar att klimatförändringen står högt på den politiska dagordningen men att många länder tenderar att koncentrera sig på smalare frågor, som exempelvis minskning av koldioxidutsläppen.
EUs ledare efterfrågar mer detaljerade förslag före årets slut för att komma till rätta med klimatförändringen och öka säkerheten. Men Solanas rapport föreslår mera forskning och mätningar så att Europa får ett system som i god tid varnar för förestående katastrofer och förbättrar det civila samhällets möjligheter att skydda sig.
Studien föreslår också ökat internationellt samarbete i arbetet att bekämpa klimatförändringen och dess effekter. Det finns förslag om att inkludera ”koldioxiddiplomati” i EUs agerande på världsscenen.

På torsdagens toppmöte diskuterade EU-ledarna målet att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020. Tanken är att det ska råda fullständig enighet om målet före årets slut så att lag kan stiftas i början av nästa år.
Men Solanas dokument påpekar att en temperaturhöjning med ca två grader är svår att undvika även om världen till 2050 lyckas minska utsläppen till mindre än hälften av utsläppsnivån 1990. ”Klimatförändringen och dess följder för säkerheten är redan verklighet”, konstaterade en EU-diplomat som är engagerad i miljöfrågorna. ”Klimatförändringen kan beskrivas som en hotförstärkare, som förvärrar existerande motsättningar och hot”, tillade han.
Dokumentet hävdar att klimatförändringen kan provocera migration, inklusive interna folkvandringar i länder med dåligt utvecklad hälsovård, hög arbetslöshet och sociala orättvisor.
”Förenta nationerna räknar med att det kommer att finnas miljontals miljöflyktingar 2020 och att klimatförändringen är en av huvudorsakerna till detta fenomen”, står det i rapporten.
Migrationen kan också orsaka konflikter ”på väg” och i länder som tar emot miljöflyktingar. ”Europa kan vänta sig markant ökat invandringstryck”, varnar rapporten.
Vattensystemen i Mellanöstern är redan hårt ansträngda, och prognoser varnar för mindre skördar framöver. Klimatförändringen kan också få dramatiska konsekvenser i Sydasien, vilket får allvarliga följder för Europa, som handlar med regionen. Högre havsnivå kan bli ett hot mot nästan två miljarder människor, eftersom fyra av tio invånare i Asien bor inom sex mil från en kust.
Centralasien, Latinamerika och Karibien riskerar också att få brist på vatten och jordbruksprodukter.
© 2008 TEMPUS/The New York Times