Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
DAN BILEFSKY
Pristina
Episoden började i gryningen när FN-poliser anföll
en domstolsbyggnad, som hade ockuperats av etniska serber redan
på fredagen. FN-poliserna grep 53 personer i räden
mot den ockuperade byggnaden. Veton Elshani, talesman för
Kosovopolisen, uppgav i en telefonintervju från Pristina,
Kosovos huvudstad, att flera hundra serber hade svarat på
FN-anfallet med att skjuta mot poliserna och kasta stenar och
granater. Polisen hade då använt chockpistoler och
tårgas.
Sammanstötningarna, som inföll på årsdagen
av dödligt våld för fyra år sedan, när
19 människor dödades, ingick i en serbisk kampanj för
att sabotera Pristinas styre över norra Kosovo och tvinga
fram en delning av territoriet.
Det upptrappade våldet i den serbdominerade delen av
Kosovo är en utmaning för den internationella ambitionen
att bevara den nyfödda staten intakt. Det är också
ett stort problem för Nato och dess 16 000 soldater i Kosovo.
Försvarsalliansen har mandat att upprätthålla
säkerheten i området, men den värjer sig för
blodigt våld och vill helst undvika att bli involverad i
en konflikt, som oundvikligen sätter krokben för politiken.
Kapten Elshani berättade att upproriska serber hade befriat
21 av de gripna serberna genom att blockera de FN-fordon, som
transporterade dem. Minst fyra FN- och Natobilar stacks i brand,
enligt Elshani. Polisen tvingades efter hand att retirera från
norra Mitrovica, där Nato-soldater lämnades kvar för
att ensamma bekämpa de serbiska angriparna.
En högt uppsatt Natorepresentant i Bryssel, som vill vara
anonym eftersom han saknar klartecken från överordnade
att diskutera det som händer i Kosovo, påpekar att
Nato-soldaterna inte kan användas för att hindra varje
försök från serbernas sida att dela upp Kosovo.
Han säger: Det är extremt svårt att avgöra
vad som är en politisk fråga och vad som är en
säkerhetsfråga.
Mitrovica är delat mellan etniska albaner, som bor söder
om Ibarfloden, och serber, som bor norr om floden. Staden har
länge varit centrum för våldet i Kosovo, som har
varit ett FN-protektorat sedan 1999 efter Natos intervention för
att stoppa Slobodan Milosevics förtryck mot etniska albaner,
som utgör 95 procent av befolkningen.
Norra Kosovo har redan parallella serbiska regeringsinstitutioner,
som styr exempelvis hälsovårds- och utbildningspolitiken,
och en majoritet av Kosovos serber erkänner inte den nya
regeringen i Pristina.
De senaste veckorna har serbiska motståndsaktivister försökt
undergräva Pristinas auktoritet i norr genom att sticka FNs
gränsposteringar i brand, sabotera järnvägslinjer,
angripa EUs och FNs juridiska och administrativa kontor och hindra
etniska albanska domare och advokater från att komma in
på sina arbetsplatser i norra Mitrovica.
Nato och FN gjorde ett gemensamt uttalande i måndags
och fördömde det dödliga våldet, inklusive
eldgivning från en mobb. Enligt Nato skadades 22 polska
och 15 ukrainska FN-poliser plus nio franska FN-soldater. Ett
sjuttiotal serbiska demonstranter sårades, enligt nyhetsbyrån
AP.
FN-räden för att återta domstolen hade speciell
betydelse, eftersom den iscensattes på årsdagen av
de blodiga upplopp som bröt ut 2004 sedan tre etniskt albanska
pojkar i norra Kosovo hade dött under mystiska omständigheter.
19 människor, däribland både serber och albaner,
dödades i våldsamheterna, som tog Nato på sängen
och blev ett varnande exempel på att bristande vaksamhet
kan undergräva det internationella fredsarbetet i Kosovo.
Natoföreträdare säger nu att alliansen har lärt
av misstagen och att dess 16 000 fredssoldater kan garantera säkerheten
i Kosovo. Det är emellertid ingen hemlighet att serbernas
försök att tvinga fram en delning är en stor utmaning.
Vårt mandat är att garantera en trygg och säker
miljö och fri rörlighet i hela territoriet, säger
James Appathurai, Natos talesman. Men Nato är varken
en polisstyrka eller det styrande politiska organet i Kosovo,
och därför ska man inte begära att Nato gör
sådant som det inte kan göra.
Natos representanter erkänner inofficiellt att de misstänker
att FN saknar erforderliga resurser för att förhindra
en delning av territoriet. Hundratals serbiska poliser har på
senare tid avgått från Kosovos multietniska poliskår
och lovat trohet mot Serbien.
EUs specielle representant i Kosovo, Peter Feith, sade i en intervju
tidigare i månaden att EU är fast beslutet att förhindra
en delning av Kosovo och att EUs mål är att göra
Kosovo till ett multietniskt land där folkgrupperna lever
i fred sida vid sida. EU kommer inom kort att ta över administrationen
av Kosovo från FN.
Många EU-företrädare medger emellertid att EU
egentligen inte kan göra någonting för att hindra
en delning om de etniska serberna fortsätter att propsa på
eget territorium. Länder som Storbritannien och Frankrike
skulle kunna protestera formellt i FNs säkerhetsråd.
Men sådana protester skulle möta motstånd från
Ryssland, som har vetorätt i rådet. Ryssland är
allierat med Serbien och anser att Kosovos självständighet
strider mot internationell lag.
I Belgrad, Serbiens huvudstad, fördömde premiärminister
Vojislav Kostunica användandet av våld mot serber,
som protesterar mot grundandet av en falsk stat på serbiskt
territorium. Kostunica anklagade Nato för att använda
våldspolitik mot Serbien, och han meddelade att han
rådslår med Moskva om en gemensam reaktion på
Natos handlingar.
Serbiska nationalister vill gärna placera ryska fredsstyrkor
i norra Kosovo, men västerländska diplomater anser att
detta skulle undergräva EUs, FNs och Natos uppdrag samt förvärra
spänningarna.
I måndags vädjade Kosovos biträdande premiärminister,
Hajredin Kuqi, till Nato att inte avbryta operationerna. Han
försvarade Natos intervention med orden: Det finns
inga kompromisser när det gäller att upprätthålla
lagen.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune