Tempus
|
|
Tidskriften
|
2008: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 |
Storbritannien
2010-20 s 3-4
"Cameron får det inte lätt"
Det konservativa parti, som David Cameron ärvde 2005, var
en vilsen skugga av sitt en gång fornstora jag. Partiet
led av inre ideologiska slitningar, var sargat av ändlösa
maktstrider och framstod som regeringsodugligt för lång
tid framöver. Cameron bytte ut partiets elaka image mot vad
han kallade medkännande konservatism. Att han lyckades är
resultatet av uthållighet, skarpsinne och beslutsamhet.
Det genomgående ämnet i hans valkampanj var att krossa
det han kallar för "den stora staten". Men hans
mandatperiod kan bli en hårresande resa med en grupp politiker
som inte är vana att regera i koalition och som ska leda
landet under en av de värsta ekonomiska kriserna någonsin.
2010-20 s 4-5
"Vad tycker världen?"
En viss skadeglädje kan märkas i Frankrike över
att valet resulterade i en koalition. Kina väntar sig minskat
brittiskt inflytande i världspolitiken. Storbritannien går
in i en era av mindre synlighet på världsscenen. Irakierna
imponerades främst över att det gick så fort för
vinnaren att börja regera. I Irak väntar men sedan två
månader på den nya regeringskoalitionen. Utbildningsministern
och MDC - medlemmen David Coltart uppmärksammar i Zimbabwe
skillnaden mellan hans land och Storbritannien när det gäller
att på ett anständigt och snabbt sätt låta
valresultatet få genomslag.
2010-20 s 6-7
"Nu hårdnar maktkampen i Labour"
Nästan direkt efter det att det brittiska Labourpartiet hade
förlorat makten till en ny koalitionsregering började
arbetet med att bygga upp partiet igen ur ruinerna av en misslyckad
valkampanj och brakförlust. Det är bråttom att
välja en ny ledare och ta farväl av "New Labour"
som gav partiet makten i 13 år och sedan slutade i krossade
illusioner och interna motsättningar. En stor favorit till
ny ledare i Labour är den 44-årige före detta
utrikesministern David Miliband. Han är "Blairiternas"
favorit. Han har många rivaler bland annat minst en "Brownit",
Ed Balls, den före detta utbildningsministern. Ed Miliband,
40-årig före detta miljöminister, och yngre bror
till David, är en möjlig kompromisskandidat. Många
gillar också vänsterfalangisten Jon Cruddas. Labour
är fortsatt splittrat mellan en vänster- och en mittenfalang.
Spanien
2010-20 s 7-8
"Spanien gör u-sväng för att sanera ekonomin"
Spaniens premiärminister Zapatero tar nu i ordentligt för
att överleva den ekonomiska krisen. Alla offentliganställda
får fem procents löneminskning i år och nästa
år ska lönerna frysas. Ministrarnas löner sänks,
på ett bräde, med 15 procent. Det blir även minskade
barnbidrag, minskade anslag till äldrevården och en
frysning av vissa pensioner nästa år. Målet är
att få ner budgetunderskottet till högst sex procent
2011. Arbetsgivare och ekonomer kräver reformer så
att det blir lättare att avskeda personer. Det oppositionella
Folkpartiet, PP, anklagar Zapatero för att agera två
år för sent. Kreditmarknaderna gillade den spanska
regeringens besked om åtstramningar.
Grekland
2010-20 s 8-9
"Ett stålbad väntar grekerna"
Internationella valutafonden varnar för att det inte allt
är säkert att Grekland klarar att ta sig upp ur den
ekonomiska avgrund där landet befinner sig nu. Internationella
valutafonden förutspår många år med hög
arbetslöshet, långsam tillväxt och politisk instabilitet
som sammantaget kan komma att undergräva det nyligen godkända
internationella räddningsprogrammet. Trots de enorma förändringar
som väntar landets invånare är risken stor att
Grekland går i bankrutt i alla fall. Efter många år
av tillväxt som har stimulerats av lån till låg
ränta sedan Grekland införde euro måste det nu
ske en "intern devalvering", vilket innebär sänkta
löner, sänkt levnadsstandard och minskad produktion.
EU
2010-20 s 9
"Internationella valutafonden har synpunkter på eurosamarbetet"
Eurozonens länder bör ta ett stort steg mot större
integration i form av ett nytt system för budgetsamordning,
tycker chefen för budgetsamordning för Internationella
valutafonden. IMFs chef Dominique Strauss-Kahn, föreslår
att kortsiktiga penningtransfereringar länderna emellan kan
vara ett sätt att avvärja en upprepning av den kris
som skakar finansmarknaderna. EUs valutakommissionär Olli
Rehn uppmanade eurozonens länder att införa procedurer
som medger att varje eurolands årsbudget granskas av övriga
15 euroländer innan de godkänns.
2010-20 s 11
"Euron står under hård press"
Den förut så starka euron, som i måndags föll
till sin lägsta kurs mot dollarn på fyra år,
är kanske dömd att fortsätta falla vare sig Europas
ledare klarar av regionens skuldkris eller inte. Kursfallet beror
på farhågor om att de akuta problemen i Grekland,
vars skulder fortsätter att stiga, kommer att sprida sig
till andra länder, däribland Spanien och Portugal. Om
länder i kris undviker att göra smärtsamma åtstramningar
och ger efter för väljarnas och fackförbundens
påtryckningar kan euron försvagas ännu mer. En
försvagning av euron gentemot dollarn kan å andra sidan
göra grekiska ostar och spansk olivolja mycket mer konkurrenskraftiga
på exportmarknaden.
Finland
2010-20 s 10
"Det kalla kriget spökar i Finland"
Hemliga dokument blir förseglade. Finland hemlighåller
en 20 år gammal lista över personer som eventuellt
spionerade för den östtyska hemliga polisens (Stasi)
räkning. Beslutet att inte offentliggöra listan motiveras
med att det skulle kunna störa framtida informationsutbyte,
enligt en utsaga från en domstol i Helsingfors. Domstolens
beslut sätter punkt för tre års försök
av en finsk tv-kanal att få tillgång till ett dokument,
som sattes samman av de västtyska myndigheterna och överlämnades
till den finska säkerhetspolisen 1990.
Estland
2010-20 s 10
"Estland får lov att byta till euro"
Estland kan från och med 2011 börja använda euron.
Det blir då eurozonens 17:e medlem. ECB tillstyrker Estlands
medlemskap. Sverige däremot uppfyller inte kriterierna för
inträde i valutaunionen.
Ryssland
2010-20 s 12-13
"Smarta Ryssland utmanar dumma Ryssland"
President Medvedevs vision om Rysslands framtid handlar om kunskap
och intelligens, inte om makt via olja, bomber och Kremls kontroll.
Han planerar att bygga en "innovationsstad" i Moskvaförorten
Skolkovo där staten ska låta landets bästa hjärnor
jaga vetenskapliga och tekniska genombrott och lägga grunden
till 2000-talets "kunskapsekonomi". Medvedev vill befria
Ryssland från ett "förödmjukande beroende
av olje- och gasexport och återuppväcka storheten i
en nation som en gång var berömd för sin vetenskapliga
och tekniska överlägsenhet. Under generationen mellan
Jurij Gagarins rymdfärd och valet av Putin som president
2000 minskade Ryssland BNP och industriproduktion med nästan
50 procent och forskningsanslagen från sex procent av BNP
till bara 1,5. Hjärnflykten började på 1970-talet
främst med välutbildade sovjetiska judar. Vid sekelskiftet
hade en halvmiljon välutbildade ryssar lämnat landet.
Mot Smarta Ryssland står byråkrater som föredrar
att Ryssland förblir dumt eftersom de tjänar mycket
pengar på detta. Skolkovos bästa chans till framgång
är att företagen där kommer att vara skyddade mot
rovgiriga byråkrater och polisen. Medvedev vill isolera
Skolkovo och inte bara skapa en ny stad utan ett nytt slags invånare,
där "korruptionsdraken" ska dödas.
Ryssland, Ukraina
2010-20 s 14
"Vänner för alltid"
Rysslands president Medvedev har besökt Ukrainas huvudstad
Kiev. Sedan Viktor Janukovitj tog makten för tre månader
sedan har relationerna med Ryssland blivit markant varmare än
under hans företrädare. I april gick Janukovitj med
på att förlänga den ryska flottans stationering
i en hamn i Svarta havet i utbyte mot lägre gaspriser. Men
han har å andra sidan också lovat att inte ge upp
landets planer på att bli medlem i EU. Detta motsätter
sig inte Medvedev men betonar att ländernas långa,
gemensamma historia ända kommer att garantera att de båda
länderna för alltid kommer att stå varandra nära.
Handel, Ekonomi
2010-20 s 16-18
"Depression med stort D?"
Krisen i Grekland väcker otäcka minnen från 1930-talet.
Jämförelsen med 1930-talets Stora Depression är
fortfarande relevanta - och oroväckande. Nu som då
är vi kanske utlämnade till djupa och nästan obegripliga
förändringar i det världsekonomiska systemet. Det
finns otäcka och tydliga paralleller till dagens situation.
Välfärdsstaten är vår tids motsvarighet till
guldstandarden. De utvecklade länderna med sin åldrande
befolkning har lovat sina medborgare mer förmåner än
vad deras skattebaser förmår bära. Det andra problemet
är den tunga privata skuldbördan (stora bostads- och
konsumtionslån) och slutligen de stora obalanserna i den
globala handeln.
Förmår de utvecklade länderna gradvis krympa välfärdssystemen?
Kommer Asiens exportberoende ekonomier att kunna skifta till inhemsk
driven tillväxt? Kommer amerikanerna att spara mera och konsumera
mindre?
Tyvärr visar erfarenheten att stora, genomgripande förändringar
inte görs förrän de tvingas fram av något
slags kris.
Iran, Brasilien, Turkiet
2010-20 s 19
"Tre ledare och en överenskommelse"
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad. Gav plötsligt vika
i striden om det iranska atomprogrammet, och Brasiliens statschef,
Luiz Inácio Lula da Silva, och Turkiets premiärminister,
Tayyip Recep Erdogan, var de framgångsrika medlarna. På
ett sammanträde på 17 timmar uppnådde de mer
än vad FN lyckats med på många månader.
Iran gick med på att lagra låganrikat uran i Turkiet.
Men Lulas och Erdogans kupp var högst egennyttig. Både
Brasilien och Turkiet tillgodoser geostrategiska intressen och
gynnas av goda relationer med Teheran. Brasilien har ett eget
atomprogram som är förbluffande likt det iranska.
Iran
2010-20 s 20
"Iran slipper inte undan"
USA kom häromdagen överens med Ryssland och Kina och
andra länder om ett förslag till FN-resolution, som
innebär bland annat att frysa mer av Irans tillgångar
utomlands och utvidga reseförbudet mot enskilda och organisationer
kopplade till Revolutionsgardet.
Thailand
2010-20 s 20-21
"Vilket slags demokrati vill Thailand vara?"
När Bangkok äntligen lyckas sluta fred med rödskjortorna
är det dags att ifrågasätta monarkins tabun utan
att riskera majestätsbrott. Varje söndagskväll
klockan sex spelas nationalsången upp och då avstannar
all verksamhet i åtminstone städerna. Alla ska vara
stilla och tysta, En symbol för ett samhälle som trots
glitter och modern yta är i skriande behov av reformer. Krisen
i Thailand är många saker. Det är ett klasskrig
som involverar fattiga bönder från landets nordliga
del men också en kamp mellan två sorters politik:
å ena sidan det gamla inåtvända, armébaserade
och rojalistiska eliten och dess omhuldade byråkrati, och
å andra sidan den globaliserade kapitalism som företräds
av företagare som Thaksin Shinawatra. Välståndsklyftan
i landet är enorm men syns knappt, då den är geografisk.
Dessutom finns det i söder ett muslimskt uppror som inte
mattas av.
2010-20 s 20-21
"Rödskjortorna kapitulerade"
Många döda i arméns avgörande offensiv
mot regimkritikerna. Thailändska soldater i pansarvagnar
stormade i onsdags rödskjortornas befästa läger
i centrala Bangkok. Demonstrationsledarna gav upp och överlämnade
sig till polisen. Striderna fortsatte ändå i flera
timmar. Många demonstranter var besvikna på att kampen
var över utan resultat.
Irak
2010-20 s 22
"Valresultatet står sig"
Den omtalade omräkningen av röster i det irakiska valet
har inte ändrat på valresultatet och mandatfördelningen.
Den sittande premiärministern Malikis koalition får
89 platser, vilket är två färre än Iraqiyalistan,
som leds av Iyad Allawi och stöds av många sunniter.
Maliki accepterar nu valresultatet och säger att han ska
slå sig ihop med en annan stor shiamuslimsk koalition för
att åter ta makten.
Somalia
2010-20 s 22
"Omöjlig maktutövning"
Islamiska rebeller attackerade i söndags en byggnad i den
somaliska huvudstaden, där parlamentet sammanträdde
för första gången i år. Kvarteren runt byggnaden
pepprades med granater. Minst 16 civila dog i striderna som bröt
ut. Parlamentets sammanträden har skjutits upp flera gånger
sedan i december förra året på grund av hot från
al-Shabab och andra islamistiska grupper.
Rwanda
2010-20 s 23-24
"I Rwanda får man inte prata om det som hände"
Alla går omkring med munkavle av rädsla för att
säga ett enda litet felaktigt eller obetänksamt ord.
Regeringens försök att släta över etniska
skillnader och påbjuda harmoni skapar bara ytlig enighet.
Minner av folkmordet 1994, när grupper av hutubödlar
massakrerade hundratusentals medlemmar av tutsiminoriteten och
moderata hutuer är aldrig långt borta. Men dagens tutsidominerande
regering lär ut att det finna varken hutuer eller tutsier,
bara enade, patriotiska rwandier. Vissa uttalanden som kan tolkas
som motstridiga mot regeringens politik har kriminaliserats och
leder till straff. Att påstå något annat än
att det bara vara tutsier som dödades i folkmordet kallas
för att sprida "folkmordsideologi". Studenterna
lever i påtvingad tystnad. De talar aldrig med varandra
om det som alla tänker på. Det vimlar av angivare och
spioner på universiteten. Men de delar upp sig efter etniska
linjer och "fransktalande" har blivit synonymt med hutu
och "engelsktalande" för tutsi.
Sydafrika
2010-20 s 24-25
"Sydafrika är värt ett bättre öde"
Ärkebiskop Desmond Tutu fördömer korruptionen och
den politiska debatten i Sydafrika. Han menar att hans generation
var naiv som trodde att altruismen i antiapartheidrörelsens
kamp skulle skydda mot korruption när demokrati hade införts.
Vi hade hoppats säger han att vi på ålderns höst
skulle kunna betrakta hur den unga generationen skapade ett Sydafrika
att vara stolt över.
Han hyllar Internets potential att förändra men han
varnar för en digital klyfta mellan Afrika och västvärlden.
Tillgången till Internet är låg i Afrika särskilt
på landsbygden på grund av bristfällig elförsörjning
och nödvändig utrustning som datorer. Det finns en tendens
att väst dominerar Internet. Afrika kommer att vara på
efterkälken i utvecklingen ända tills det kommer i kapp
på Internet.
FN
2010-20 s 25
"Chefen är olydig"
FN har installerat en ny personaltribunal som snabbare än
tidigare ska kunna behandla FN-anställdas krav på kompensation
för orättvis behandling. Domstolen kräver att generalsekreteraren,
Ban Ki-Moon, lämnar ut konfidentiella men nödvändiga
dokument, vilket Ki-Moon vägrar att göra. Det aktuella
fallet handlar om en amerikansk så kallad whistleblower,
James Wasserstrom, som tvingades lämna ett toppjobb i Kosovo
för tre år sedan efter det att han hade samarbetat
med en intern korruptionsutredning. Många av FNs byråkrater
har upprörts över att den högsta verkställande
maktens beslut kan ifrågasättas av en oberoende domstol.
Miljö
2010-20 s 26-31
"Det svarta guldet blev en ful fläck"
Katastrofen med Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen berör
alla, inklusive pelikaner och politiker. Den 20 april uppstod
en obalans i en källa som har borrats av Deepwater Horizon,
en plattform som, BP använde för att utforska ett nytt
oljefält i Mexikanska golfen. Källans lock åkte
av, vilket orsakade en explosion och efterföljande brand
som krävde elva besättningsmäns liv och sedan sänkte
hela plattformen till havets botten på 1600 meters djup
drygt sex mil från delstaten Louisianas kust. Inom kort
började olja stiga upp till ytan och sedan har oljefläcken
bara blivit obevekligt större och större. Skyddsmekanismerna
fungerade inte. Inget av de två system som borde ha aktiverat
utblåsningsskyddet efter det att källans lock hade
åkt av verkar ha fungerat perfekt - eller så var det
själva utblåsningsskyddet som inte fungerade. Det är
osäkert hur stor volym olja som kommer att läcka ut.
BP har flera olika metoder för att stoppa flödet men
människor och djur kommer ändå att drabbas. Det
är enormt dyrt och det är oklart med skadeståndsfrågan.
2010-20 s 29
"Alla skyller på alla"
Tre höga chefer i oljeindustrin var bara överens om
en enda sak när de i förra veckan deltog i hearings
i den amerikanska senaten. Det var att det var någon annan
som bär skulden för olyckan som har orsakat den stora
läckan i Mexikanska golfen. Cheferna för oljebolaget
BP, borrningsföretaget Transocean och entreprenadföretaget
Halliburton pekade finger åt varandra i försöken
att förklara vad som orsakade olyckan.
2010-20 s 30
"Ett litet framsteg"
Efter tre och en halv veckas i stort sett fruktlöst arbete
lyckades BPs tekniker i söndags föra in ett innerrör
i ett läckande rör och leda upp en del av oljan till
ett fartyg. Men mängden olja som redan läckt ut ligger
i stora sjok under vattenytan och kan föras bort med strömmarna
ända bort till Florida och längre. En känsla av
överhängande fara är påtaglig i kuststäderna
i Louisiana
2010-20 s 31
"Ny energilag kolliderar med oljeläckan"
Ett nytt lagförslag ska i USA uppmuntra nya satsningar på
kärnkraft och oljeutvinning offshore. Tajmingen är dålig
med tanke på BPs stora oljeläcka i Mexikanska golfen.
Lagförslaget innehåller dock flera nya säkerhetsåtgärder
som skydd mot läckor. Lagförslaget syftar till att minska
koldioxidutsläppen med 17 procent till 2020.
