Tempus
|
|
Tidskriften
|
2011: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 |
EU, Tyskland, Frankrike
2012-10 s 4-5
"Gränsen markerar inte bara territorium"
När Tyskland och Frankrike går i takt då fungerar
Europa.
Tyskland och Frankrike skiljer sig på många sätt.
Tyskland har klarat krisen, Frankrike lider av den. Nu vill Sarkozy
att Frankrike blir mer tyskt. Tyskland har lägsta arbetslösheten
sedan 1991, Frankrike den högsta på tolv år.
De franska lönerna har ökat i reella termer, de tyska
minskat. Frankrikes bidrag för arbetslöshet är
generösare än Tysklands. Arbetsgivarnas kostnader för
en timmes arbete är 11 % högre i Frankrike. Tyskland
har ingen centralt bestämd minimilön. Och så har
Tysklands sitt välfungerande lärlingssystem. Där
ungdomarna får en gedigen yrkesutbildning, de får
lärlingslön och kan studera vidare under lärlingstiden.
EU
2012-10 s 6-7
"Jämlikheten behöver hjälp på traven"
EU planerar kvotering för att öka andelen kvinnor i
styrelserummen.
EUs justitiekommissionär, Viviane Reding, vill införa
en aggressiv kvotering och en snäv tidtabell för att
öka andelen kvinnor i de börsnoterade företagens
styrelser. Hon tror inte längre att det går att skynda
på jämlikheten på frivillig väg.
2012-10 s 7-8
"I de lugnaste vatten"
I början var han bara "den färglöse belgaren",
men Herman Van Rompuy har utvecklats till en person som drar i
många trådar i Bryssel. EUs president har axlat en
viktig roll i eurokrisen. Nu är han omvald och har fått
ytterligare ett uppdrag.
Van Rompuy har inte släppt eurokrisen ur sikte någon
gång. Otaliga toppmöten och enskilda möten har
ägt rum, och hela tiden har den lugne kristdemokraten med
sin förmåga att skapa enighet varit en av de viktigaste
aktörerna. Van Rompuy beskrivs som en effektiv medlare.
Som belöning för sina insatser blev Van Rompuy på
förra veckans toppmöte omvald till posten som EUs president
i ytterligare två och ett halvt år av EUs stats- och
regeringschefer. Valet var enhälligt.
Ryssland
2012-10 s 8-9
"Putin vann förstås!"
Vladimir Putin vann som väntat presidentvalet i Ryssland
med stor majoritet, men han återtar presidentämbetet
i en svagare position än förra gången och många
av hans undersåtar har blivit mycket påstridigare
och ambitiösare än när han blev president första
gången 2012.
"Vi har visat att ingen kan besegra oss," sade han
med stark röst och talade ännu en gång om de fiender
hemma och utomlands - inklusive i USA - som försöker
förstöra Ryssland.
Men Putin, som erövrade 64 procent av rösterna, befinner
sig i helt nya omständigheter.
Resultatet av söndagens val kommer inte att tysta kraven
på en rättvis regering som lyssnar på folket.
"Detta var inget val utan en skamfläck," twittrade
Sergej Udaltsov, ledare för den socialistiska Vänsterfronten.
"De spottar oss i ansiktet, men i morgon går vi ut
på gator och torg!"
Regimmotståndarna enades aldrig bakom en av de fyra kandidater
som fick lov att utmana Putin. Närmast kom kommunistledaren
Gennadij Zyuganov med 17 % medan nykomlingen Michail Prokhorov
fick ännu mindra. Båda fördömde valprocessen
som orättvis.
USA
2012-10 s 11
"En supertisdag i Obamas smak"
Supertisdagen ska egentligen vara den dag då ett partis
ledande presidentkandidat utdelar det dödande slaget mot
sina rivaler. Så blev det för Republikanerna 2000 och
2008, när George Bush respektive John McCain säkrade
sina nomineringar.
Men inte i år. En orsak var, att det bara var tio delstater
som röstade, jämfört med 21 delstater 2008. Men
framför allt, den levererade inte den knockout, som favoriten
Mitt Romney hade hoppats på.
Romney dominerade otvivelaktig supertisdagen. Han vann i fem delstater,
inklusive en knapp seger i Ohio, där resultaten brukar vara
vägledande. Han fick också flest delegater och har
nu ungefär tre gånger så många delegater
som den närmaste rivalen, Rick Santorum.
Men Romney har fortfarande inte vunnit Republikanska partiets
hjärta. Detta trots en mycket större kampanjkassa än
Santorum och alla de andra.
Romneys rivaler anser definitivt inte att kampanjen är över.
2012-10 s 12
"Pengar och organisation är Romneys trumfkort"
Romney van Ohio, men Santorum håller liv i kampen om nomineringen.
Supertisdagen har historiskt sett varit avgörande men så
blev det inte i år. Snarare belystes den djupa splittringen
inom det Republikanska partiet. Även om Mitt Romney framstår
som den tydligaste utmanaren till Barack Obama så finns
fortfarande Rick Santorum, Newt Gingrich och Ron Paul kvar som
möjliga konkurrenter.
2012-10 s 13
"Kampanj utan slut och mening"
"Mitt Romney närmar sig nomineringen, men först
måste han utkämpa ett antal smutsiga debatter mot motståndarna
i det egna partiet. Det är hög tid att han äntligen
börjar prata om Amerikas problem. Zbigniew Brzezinski, den
amerikanska säkerhetspolitikens grå eminens, pekar
in sin senaste bok ut flera problem i USA. Den exploderande statsskulden,
ett slappt kontrollerat finanssystem, en dramatiskt växande
klyfta mellan fattiga och rika, en rutten infrastruktur, en allmän
ignorans gentemot resten av världen, ett politiskt system
där oförsonliga läger föredrar att blockera
varandra framför att samarbeta.
2012-10 s 14-15
"Utrikespolitiken är jokern i leken"
Det ljusnar för USAs demokrater, men utrikespolitiken kan
vända upp och ned på allt i höstens val. Kanske
blir det krig mot Iran. Om Israel startar angrepp mot Irans kärnanläggningar
måste USA stödja sin närmaste allierade. Pakistan
är president Barack Obamas svåraste huvudvärk
och USA främsta oljeleverantörer är i gungning;
Nigeria, Venezuela och Iran. Obama kan inte kontrollera det oväntade.
Syrien
2012-10 s 16
"Vad har hänt med Öknens ros"
Syriens första dam, Asma al-Assad. är vacker, charmerande
och intelligent. Den brittiskfödda, välutbildade ekonomen
avbildad i Vogue. Hon var de västerländska mediernas
älskling tills hennes man gick över gränsen till
det tillåtna. Asma ses nästan aldrig offentligt nu.
Numera är det svårt att veta vad man ska tro om henne.
Hur kan en så smart kvinna vara gift med ett sådant
monster som Bashar?
2012-10 s 17
USA, Israel, Iran
"Löst krigsprat gynnar bara Iran"
Medan de republikanska kandidaterna talar om odelat stöd
till Israel i händelse av en attack mot Iran varnar Barack
Obama hökarna i USA och Israel för att hoten om attacker
mot iranska atomanläggningar kan få motsatt effekt
mot den önskade. Diplomati och sanktioner måste ges
mera tid, säger Obama. I måndags träffade Netanyahu
Obama i Vita Huset. Obama underströk att krig är sista
utvägen.
Iran
2012-10 s 18-19
"Det blev trångt på tronen"
Resultatet av förra veckans parlamentsval i Iran stärker
den högste ledarens makt. Anhängare till Ayatollah Ali
Khamenei lade beslag på över 75 % av platserna. Valdeltagandet
var 64 %. Nu är det bara en tidsfråga innan inte bara
president Mahmoud Ahmadinejad försvinner utan också
presidentposten. Enligt ayatollan Ali Khamenei skulle Iran fungera
bättre med ett parlamentariskt system - framför allt
om ayatollan själv kontrollerar parlamentet kan man gissa.
Ayatollah Ali Khamenei har haft upprepade duster med president
Mahmoud Ahmadinejad. Anhängare till Khamenei gick starkt
framåt även på landsbygden och ute i provinsstäderna
där Ahmadinejad varit mycket populär förut. Ahmadinejad
väntas få sitta sin period ut till 2013 men parlamentet
kommer nu att ha mycket större kontroll över honom.
Utgången av valet väntas inte påverka utrikespolitiken.
2012-10 s 19-21
"Ett krig som ingen kan vinna"
Striden om Irans atomprogram. Ayatolla Ali Khamenei anser att
det är Irans "absoluta rättighet" att ha ett
atomprogram för fredliga ändamål. Vilken kurs
EU än väljer står det klart att beslutet om ett
eventuellt anfall mot Iran inte tas i vare sig Bryssel, Berlin
eller Paris.
Ayatollan var lika beslutsam som alltid: Iran kommer, "med
Guds hjälp" att arbeta vidare med atomprogrammet, deklarerade
Irans högste ledare, Ali Khamenei i Teheran. "Omvärldens
påtryckningar, sanktioner och attentat förblir fruktlösa.
Ingenting kan hindra oss från att fortsätta vårt
atomprogram."
Khameneis uttalande var bara ett av de senaste exemplen på
spänningen mellan å ena sidan Iran och å andra
sidan USA och Israel. Sedan i januari har den i åratal pyrande
konflikten om Irans atomprogram intensifierats kontinuerligt.
För varje nytt hot och varje nytt attentat ökar risken
för ett krig mellan Israel och Iran, ett krig som oundvikligen
skulle involvera även USA och Europa.
Går det att hindra väpnat våld? Vilka intressen
styr iranierna, israelerna, amerikanerna och européerna?
Atomprogrammet fungerar som ett slags överlevnadsförsäkring
för den iranska regimen. Iran har lärt av Nordkorea.
USA vill inte snubbla in i ett nytt krig och Europa är inte
enigt.
Nordkorea
2012-10 s 22-23
"Något är kanske i görningen?"
Den nordkoreanska regimen iscensatte en monstruös hyllningsfest
på den dag som skulle ha varit den döde diktatorn Kim
Jong Ils 70-årsdag, då regimen firade sig själv
och den nye ledaren Kim Jong Un, en yngling med runda kinder,
fyrstjärnig general, ordförande i Arbetarpartiets centralkommitté
och förmodligen 29 år gammal.
Nu pratar amerikaner och Nordkoreaner på nytt om att återuppta
de officiella sexpartssamtalen som syftar till avspänning.
2012-10 s 24-25
"Kim Jong Uns gåva till folket?"
Nordkorea meddelade överraskande att man stoppar alla kärnvapentester.
Vad döljer sig bakom regimens plötsliga kursändring?
Till och med Kina reagerade avvaktande på den nya ledaren,
Kim Jong Uns, framstöt om att "tillfälligt"
avbryta anrikningen av uran och att släppa in IAEAs inspektörer
igen. De kördes ut 2009. Dessutom accepterade Nordkorea en
"aggressiv" övervakning av fördelningen av
mathjälpen. Det är tydligt att svälten i Nordkorea
kräver omedelbara insatser från USA. Omkring sex miljoner
nordkoreaner hotas enligt FN av hunger i år. Den unge Kim
planerar pompösa hyllningar i april i samband med det som
skulle ha blivit hans farfars hundraårsdag. Enligt kutymen
måste ledaren skänka folket något, kanske är
det matleveranserna från USA?
Samhälle, Afrika
2012-10 s 25-27
"Fallet med orättmätiga tillgångar"
I Paris utreds afrikanska ledarklaners iögonfallande förmögenheter
och vräkiga livsstil, som misstänks finansieras med
stulna pengar. Paris och Rivieran har alltid lockat till sig penningstinna
diktatorer.
För tre månader sedan i en tidig gryningsräd beslagtog
den franska polisen elva lyxbilar, inklusive en Maserati, en Porsche
Carrera, en Aston Martin och en Mercedes Maybach.
Vi denna tidpunkt ägde den 41-årige Teodorin Obiang,
som är äldste son till Ekvatorialguineas autokratiske
president, Teodor Obiang, och vars lön som jordbruks- och
skogsminister i Ekvatorialguinea var 3 200 euro i månaden,
två Bugatti Veyron, som är världens dyraste och
snabbaste personbil och kostar ungefär en miljon euro. Han
var i färd med att köpa ännu en.
Räden mot Obiangs residens var den första i en uppmärksammad
fransk utredning som kallas för "fallet med orättmätiga
tillgångar." Det unika är att det är tre
sittande afrikanska ledare som utreds. De misstänkta förskingrarna
är klanen runt Gabons före detta ledare, Omar Bongo,
och landets nuvarande ledare, hans son Ali Bongo; vidare ledaren
för Kongo-Brazzaville, Denis Sassou - N'Guesso och hans familj,
vidare president Teodoro Obiang i Ekvatorialguinea och hans klan.
Utredarna menar att deras spektakulära förmögenheter
är resultatet av direkt stöld ur de oljerika staternas
statskassor till skada för ländernas befolkningar, som
lever i misär. I Kongo-Brazzaville tvingas 70 % av invånarna
leva på mindre än en dollar per dag.
Även USA har börjat granska klanen Obiangs tillgångar.
Afghanistan
2012-10 s 28-29
"Nämn inte kriget!"
Afghanistan har hittat ett nytt sätt att undervisa historia:
man utelämnar krigen i ett försök att stärka
känslan av samhörighet mellan landets olika etniska
och religiösa grupper, tadzjiker, pashtuner och hazarer.
Man utelämnar helt enkelt de senaste fyra decennierna och
sätter punkt för landets historia 1973. Det var det
året Mohammed Daoad Khan tog makten och splittringen inleddes.
Kriget mot Sovjetunionen nämns inte med ett ord, det sägs
ingenting om Mujaheddin, talibanerna eller USAs militära
närvaro.
Men man måste också bilda en regering som enar landets
många disparata grupper.
En del afghanska forskare och pedagoger kritiserar de nya läroböckerna
och menar att utbildningsdepartementet "abdikerar från
sitt akademiska ansvar".
Venezuela
2012-10 s 30
"Chavez genomgår ny behandling"
Venezuelas 57-årige president Hugo Chávez måste
åter behandlas för sin cancersjukdom. Ytterligare en
operation bara sju månader innan presidentvalet där
han tänker ställa upp för att vinna ytterligare
sex år som president. Oppositionen, som har slutit upp bakom
utmanaren Henrique Capriles tycker sig ha goda chanser att besegra
Chávez som anklagas för att med sina socialistiska
metoder enligt kubansk modell ha raserat landets ekonomi och skrämt
i väg utländska investerare.
Tyskland, Vitryssland
2012-10 s 30
"Westerwelle tog det lugnt"
Tysklands utrikesminister, Guido Westerwelle, reagerade inte nämnvärt
på en kommentar från den vitryska ledaren Alexander
Lukasjenko, som i samband med ett idrottsevenemang konstaterade
att "det är bättre att vara diktator än bög".
I en kommentar från den tyska regeringen konstateras att
"Lukasjenko av allt att döma definierar sig själv
som diktator".
Dagestan
2012-10 s 30
"Attentat i Dagestan"
I ett självmordsattentat i den ryska regionen Dagestan dödades
minst fem poliser i tisdags. En kvinnlig självmordsbombare
sprängde sig själv i luften vid en trafikkontroll.
I de ryska republikerna Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien i Kaukasien
kämpar islamistiska fundamentalister för en oavhängig
gudsstat sedan många år tillbaka. En av deras metoder
är självmordsbombningar. Regionen ligger nära den
ryska staden Sotji, där de olympiska vinterspelen ska hållas
2014.
Kongo, Kinshasa
2012-10 s 30
"EU varnar gör bortglömd kris"
Enligt EU-kommissionen riskerar Kongo/Kinshasa att hamna i en
"glömd kris"
Varje kongoles mäste statistiskt sett fly från konflikter
i det egna landet tre gånger i livet. För närvarande
lever 1,7 miljoner kongoleser i Afrikas näst största
stad som interna flyktingar. EU höjer budgeten för krishjälp
till 59 miljarder euro i år.
Sudan
2012-10 s 30
"FN kräver slut på våldet"
FNs säkerhetsråd uppmanar till omedelbart stopp för
allt våld vid gränsen mellan Sudan och Sydsudan.
Sedan Sydsudan avskildes från Susan förra sommaren
har situationen i gränsnära områden blivit allt
mer laddad. I förra veckan beskyllde Sydsudan Sudan för
att ha bombat oljeanläggningar. I ett annat område,
i delstaten Sydkordofan, som efter delningen tillhör Sudan,
bekämpas regeringsstyrkor av rebeller. Regionen kan lätt
förvandlas till ett nytt Darfur.
Indien
2012-10 s 30
"Ett malande dödligt gerillakrig"
Maoistiska rebeller överföll häromdagen en statlig
kolgruva i östra Indien, varvid minst fyra av angriparna
dödades av säkerhetsstyrkor. En väktare miste också
livet. Maoistiska rebeller har bekämpat den indiska regeringen
sedan 1960-talet för den fattiga landsbygdsbefolkningens
rättigheter. Rebellerna finns i drygt en tredjedel av Indiens
totalt 626 distrikt. Enligt NGO har ett sjuttiotal dödats
sedan årsskiftet. 600 dödades under 2011.
