Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
EU
2011-51/52 s 4-7
"Det nya Europa"
Året är 2021 och Europa ser helt annorlunda ut än
idag. Euron är räddad men den har förändrat
de europeiska landskapet i grunden. Britterna har lämnat
Europeiska Unionen, Tyskland regerar även vid Medelhavet.
Läs Niall Fergusons satiriska framtidsscenario.
Bryssel är inte längre Europas huvudstad, utan det är
numera Wien med tyskarnas goda minne.
Britterna har lämnat EU som döpts om till EFS, Europeiska
Finansieringsbyrån. Länderna inom EFS levererar en
stadig ström av pengar till Grekland, Spanien, Portugal och
Italien. I Sverige betyder EFS Evangeliska fosterlands Stiftelsen
eller den Europeiska fackliga samorganisationen.
Den Europeiska Finansieringsbyrån omfattar 2021 29 medlemsländer
sedan de sex återstående före detta jugoslaviska
staterna anslutits sig, Bosnien, Kroatien, Kosovo, Makedonien,
och Serbien, Samt Flandern och Vallonien sedan Belgien spruckit
upp i två delar. Det är det habsburgska imperiet som
på något sätt återuppstått som Europas
förenta stater.
Inspirerade av Sannfinnländarna i Helsingfors vägrade
svenskar och danskar att acceptera det tyska förslaget om
en "transfereringsunion" till stör för länderna
i Sydeuropa. De energirika norrmännen föreslog ett nordiskt
förbund med femländer inklusive Island fick de gehör.
Tyskland
2011-51/52 s 8
"Tysk köpfest"
Mitt i Europas höga arbetslöshet, neddragna förmåner
och djupa pessimism om framtiden finns en uppmuntrande ljuspunkt,
och det är Tyskland, där folk konsumerar mera än
vad de har gjort på många, många år. Arbetslösheten
är lägre än på många decennier och
medborgarnas förmåner i stort sett intakta.
Den enda oron är att exporten kan komma att minska på
grund av minskad efterfrågan i andra europeiska länder.
Spanien
2011-51/52 s 9-10
"En försiktig perfektionist tar över rodret"
Spaniens nye ledare, Mariano Rajoy, är van att sitta på
åskådarplats, men nu är det hans tur att försöka
styra ett sjunkande skepp i hamn.
Tålamod är en dygd som Rajoy har slipat sedan 2003,
när José Maria Aznar, Spaniens förra konservativa
premiärminister, handplockade honom till sin efterträdare.
Faktum är att Rajoy, som lyckades ta makten i sitt tredje
försök 20 november i år, inte har verkat särskilt
pigg på att stå i rampljuset. Han har undvikit intervjuer
och ville inte avslöja vilka som ingår i hans regering
förrän han i onsdags presenterade den formellt för
kung Juan Carlos. Han vill ha en snabb förändring av
de kollektiva avtalsförhandlingarna. och arbetsmarknadslagarna
som enligt kritikerna medverkar till den höga arbetslösheten
på 21 %.
I motsats mot 2004 när novisen Zapatero tog makten kommer
Spanien nu att ledas av en veteran som suttit i parlamentet i
tre decennier och innehaft flera ministerposter.
Storbritannien
2011-51/52 s 10-11
"Britterna har alltid varit lite utanför"
Premiärminister David Camerons beslut att inte låta
Storbritannien delta i försöken att rädda euron
ändrar i grund och botten inte Storbritanniens ställning
i EU.
Viktiga frågor som står på spel är beslut
om reglering av finansiella tjänster, energi, jordbrukssubventioner
och samarbete inom försvaret.
Cameron vägrade på EUs toppmöte för ett par
veckor sedan att stödja en finansiell pakt mellan de 27 länderna
därför att Storbritannien inte fick garantier för
vetorätt över framtida finansregleringar. Cameron framhöll
att en sådan pakt skulle äventyra Londons ställning
som ledande finanscenter.
Men Storbritannien är nära knutet till det europeiska
system, enligt vilket beslut tagna i Bryssel om gemensamma standard
anammas av länder utanför blocket också. EU är
Storbritanniens största marknad och svarade förra året
för 54 procent av den brittiska exporten, trots att Storbritannien
inte är med i eurosamarbetet.
Andra EU-länder har "stått ut med britternas EU-skepsis
i alla år därför att de genuint värdesätter
Storbritanniens medlemskap i EU," enligt Peter Mandelson,
f d näringslivsminister i en Labourregering och handelskommissionär
i Bryssel.
Island
2011-51/52 s 12-13
Island har åter kontroll över sin ekonomi, men många
islänningar betalar dyrt för de goda årens eftergifter.
Den tidigare statsministern Geir Haarde ställs nu inför
rätta. Han anklagas för att åtminstone delvis
ha orsakat Islands allvarliga kris för tre år sedan.
Islands författning från 1905 gör det möjligt
att ställa politiker till svars. Han är särskilt
bitter eftersom Island på rekordtis har lyckats komma tillbaka
på den internationella pengamarknaden. Budget underskottet
är bara 2,7 % av BNP, arbetslösheten ligger på
6 % och tillväxten beräknas bli 2,2 %. Men trots detta
är många enskilda islänningar fortfarande högt
skuldsatta och kommer att få betala för sina goda år
under lång tid framöver. Varje hushåll har en
skuld som är större än två årsinkomster.
I Tyskland ligger samma kvot på 95 %. På grund av
skulderna är det omöjligt för medelklassen att
höja levnadsstandarden. Under de gångna åren
har 8000 islänningar emigrerat, särskilt de mest välutbildade.
Tjeckien
2011-51/52 s 14-15
"Havel utmanade Absurdistan"
Vaclav Havel förenade i sin person många roller. Han
var dramatiker, dissident, politisk fånge och president.
Hela världen såg honom som en symbol mot kommunismen.
Han kämpade i decennier mot den kommunistiska regimen som
han kallade "Absurdistan". Han utvecklade den absurda
teatern och blottlade absurditeterna i den sovjetiska propagandan.
1977 var han en av upphovsmännen till Charta 77, ett manifest
för medborgerliga rättigheter. Han var den viktigaste
personen i den så kallade sammetsrevolutionen. den 29 december
1989 blev dissidenten Havel Tjeckoslovakiens president. Två
år senare förkunnade han att Warszawapakten hade upphört.
1993 valdes han till Tjeckiens president, efter landets delning,
som han led av att inte ha lyckats hindra.
Efter hand upplevdes emellertid författaren som olämplig
i rollen som pragmatisk politiker. 2003 avgick han som president
och återvände till litteraturens värld.
Han dog i söndags 75 år gammal.
Grekland, Makedonien
2011-51/52 s 16
"Dispyten om Makedoniens namn"
Makedonien har vunnit en juridisk seger, men den verkar ganska
ihålig. Domstolen vägrade uppmana Grekland att undvika
liknande avtalsbrott i framtiden. Och hur går det med EU.
Grekland har sedan 2009 blockerat EUs försök att erbjuda
Makedonien en tidpunkt för inledande förhandlingar om
kandidatstatus. Eurokrisen gör att en utvidgning står
långt ner på EUs dagordning.
Ryssland
2011-51/52 s 17-18
"Medvedev sitter löst"
Vladimir Putin måste hitta på något. Kommer
han att offra Medvedev för att stärka sina kort inför
vårens presidentval som äger rum i mars. Putin har
mindre än tremånaders på sig att hitta en ny
strategi efter de stora protestdemonstrationerna och anklagelserna
om valfusk.
Dmitrij Medvedev erbjöds posten som premiärminister
samtidigt som han gick med på att stödja Putins kandidatur
i presidentvalet.
Medvedev avgår kanske före årets slut.
Kazakstan
2011-51/52 s 18-19
"Kazakstan har fyllt 20"
Kazakstan i Centralasien är en framgångshistoria men
det sista kapitlet är inte klart ännu. Självständighets
firandet stördes av dödligt våld. Kazakstan var
den sista av sovjetrepublikerna som förklarade sig självständig
och Nursultan Nazarbajev satt kvar och ledde övergången
till oberoende republik.
Det oljerika Kazakstans 16 miljoner invånare har mycket
att vara stolta över. Tillväxten har varit i genomsnitt
åtta % per år och medelinkomsten är drygt 11000
dollar per år det vill säga dubbelt så mycket
som Turkiet. Landet världens största uranproducent och
kommer inom kort vara ett av världens största oljeproducenter.
Men landets meriter på mänskliga rättighetsområdet
är dåliga. Den ekonomiska makten kontrolleras av presidentens
oerhört rika familj. Korruptionen är ett stort problem
och rättsstaten haltar.
Nursultan Nazarbajev är 71 år och tros ha genomgått
en behandling för prostatacancer i Tyskland. Successionen
är oklar. Kanske blir det svärsonen Timur Kulibajev
som kontrollerarlandets suveräna värdefond.
Israel, Palestina
2011-51/52 s 20-21
"Israels planer för Västbanken kritiseras"
Israels planer på att flytta cirka 2000 palestinska beduiner
som lever i den kuperade öknen öster om Jerusalem möter
skarp kritik från FN och människorättsorganisationer
som ifrågasätter Israels avsikter i ett strategiskt
område på Västbanken. Tjugo beduinläger
där det bor före detta nomadiska herdestammar som flyttade
från den södra Negeveöknen i Israel till Västbanken
i början av 1950-talet. Lägren ligger nära den
växande israeliska bosättningsstaden Maaleh Adumin som
ligger i det område av Västbanken som fortfarande kontrolleras
av Israel. De israeliska myndigheterna hävdar att beduinernas
läger är olagliga och att de är illegala markockupanter.
Enligt FN skulle en omlokalisering av beduinerna vara detsamma
som "massförflyttning av civila under tvång"
som är ett brott mot fjärde Genèvekonventionen.
2011-51/52 s 22-23
"Vem ska skydda dyrgriparna?"
Nu, efter mer än 40 års israelisk ockupation, kräver
palestinierna att själva få kontrollera Västbankens
historiska och arkeologiska landmärken. Det fulla erkännandet
av Palestina som medlem i Unesco har öppnat upp för
skyddet av Palestinas kulturella arv. Palestinierna har nominerat
Betlehem och Födelsekyrkan till världsarvslistan. Att
inkluderas i världsarvet medför ekonomiskt stöd,
teknisk assistans och utbildning förutom hjälp till
bevarandet och skydd av den erkända platsen. Västbankens
omstridda politiska framtid har gjort bevarandet av kulturarvet
till en stridsfråga. Det är en viktig del av nationsbyggandet.
En av de största utmaningarna är att stoppa plundringen
av antika föremål som underblåses av palestiniernas
knappa ekonomiska situation och deras uppfattning att arkeologi
bara är Israels "ockupationsredskap".
Egypten
2011-51/52 s 23
"Våldet överskuggar valet"
En ny strid har brutit ut mellan Egyptens styrda medier och de
oberoende medierna om vem som bär skulden till våldet.
Vad det gäller är allmänhetens stöd i den
kommande dragkampen mellan det valda parlamentet och det styrande
militärrådet om vem som ska kontrollera övergångsregeringen
och övervaka formuleringen av en ny författning. Våldet
överskuggar resultaten av förra veckans andra valomgång.
Tredje och sista omgången sker i januari.
USA
2011-51/52 s 24-25
"Tufft att komma hem"
Stagnerande ekonomi möter amerikanska soldater som kommer
hem från Irak och Afghanistan.
Många soldater kommer hem från slagfältet med
psykiska ärr. Många lider av depression, är misstänksamma
ute bland folk och får häftiga vredesutbrott.
Omkring 800 000 veteraner är arbetslösa, 1,4 miljoner
lever under fattigdomsgränsen och en av tre hemlösa
i USA är veteran. Även om den genomsnittliga arbetslösheten
i november bland Amerikas 21 miljoner veteraner (7,4 procent)
var lägre än det nationella genomsnittet (8,6 procent)
så var den 11,1 procent bland veteranerna från Irak
och Afghanistan. Och för veteraner i åldern 18-24 var
arbetslösheten svindlande 37,9 procent, jämfört
med 30,4 procent en månad tidigare.
Kostnaden för veteranerna ökar. Veteranerna lever längre
och längre.
Nordkorea
2011-51/52 s 25-27
"Den store arvtagaren gör entré"
Nordkoreanerna uppmanas att "troget respektera kamrat Kim
Jong-un", som utpekas som efterträdare till Kim Jong-il,
som avled hastigt i lördags. Kim Jong-un som gick i skola
i Schweiz kan bli ledare för en instabil kärnvapenmakt
som är ett ekonomiskt vrak. Han tros vara 28-29 år
och har samma rondör som sin far. Många tror att han
bara får en formell roll i början medan landet i praktiken
styrs av inflytelserika personer i det styrande partiet. En av
dessa är Kim Jong-Ils svåger Jang Song-thaek.
2011-51/52 s 27
"Kim är död, leve Kim"
Kim Jong-il som var känd för att gilla god mat och vin
har varit påtagligt svag sedan han drabbades av en stroke
2008. Sedan dess har han förberett sin son Kim Jong-un till
sin efterträdare. I Sydkorea har man alltid pekat ut Kim
Jong-ils död dom en av de händelser som skulle kunna
påskynda en återförening på den koreanska
halvön som varit delad sedan 1945. Under sin sjukdom promoverade
Kim sin yngre syster, Kim Kyong-hui och hennes man Jang Song-thaek,
till positioner där de kan hjälpa den oerfarna Jong-un.
Falklandsöarna, Argentina
2011-51/52 s 28-31
"Falklandsöarna väntar på oljan"
Stora oljefyndigheter får Argentina att än en gång
kasta lystna blickar på den brittiska ögruppen. 2016
kommer den första oljan att pumpas upp utanför Falklandsöarna
enligt prognoserna. Det har fått Argentina att börja
agera igen och förnya anspråken om överhöghet
över territoriet. President Cristina Fernandez försöker
också förmå sin kollega i Chile Sebastian Pifera
att stoppa Falklandsöarnas livlina - flyglinjen mellan Punta
Arenas i Chile och Mount Pleasant, öarnas flygplats och militärbas
fem mil utanför huvudstaden Stanley.
Efter kriget mot Argentina blomstrade Falklandsöarna. Nya
vägar, skolor och sjukhus har byggts. Inkomsterna, främst
av sålda fiskerättigheter har ökat. Jakten på
olja och gas har resulterat i fyndigheter som värderas till
1,3 miljarder fat.
Invandringen har också tagit fart, inte minst från
Chile. Det land som aldrig övergivit Falklandsöarna.
Främst flygs livsmedel till öarna via Chile.
Falklandsöarna har en regering på åtta personer.
En är Mike Summers.
I dag finns det 2500 invånare varav 2100 bor i huvudstaden
Stanley. 54 % är födda på öarna. 25 % har
invandrat från Storbritannien, 14 % från S:t helena
och 7 % från Chile. Cirka 30 000 pingviner bor på
öarna.
En gång i veckan kommer den egna tidningen Penguin
News ut.
2011-51/52 s 32-33
"Argentinas hopp slutade med nya krigskyrkogårdar"
Det korta kriget 1982 krävde över 700 unga argentinska
soldaters liv. 252 brittiska soldater stupade och det civila offer.
Den förvärrade inrikespolitiska krisen 1982 fick militärjuntan
i Argentina att besluta att det enda som kunde rädda den
kvar vid makten var ett krig. Flottan mobiliserades och satte
kurs mot Falklandsöarna. Förmodligen hade man inte räknat
med att Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher
skulle besluta sig för att försvara ögruppen. Med
72 timmars varsel var en stor styrka på väg. Resultatet
blev krigskyrkogårdarna på Falklandsöarna.
2011-51/52 s 34
"Svensk såg till att Falklandsöarna fick en komplett
frimärkssamling"
Falklandsöarnas frimärken är välkända
inom filatelin. Svensken Stefan Heijtz såg till att Stanleys
museum fick en donation omfattande en komplett samling av Falklandsöarnas
frimärkesutgåvor. Värde över 100 000 kronor.
Det har krävt anskaffning av nya lokaler. 2012 ska allt vara
tillgängligt för allmänheten.
Zimbabwe
2011-51/52 s 36-37
"Bloddiamanter finansierar Robert Mugabes terrorkampanj inför
valet"
En tandlös övervakningsorganisation har givit klartecken
till försäljning av zimbabwiska bloddiamanter. Medan
allmänna val närmar sig i Zimbabwe riktar kritikerna
skarp kritik mot den så kallade Kimberleyprocessen, som
har inrättats 2003 för att kontrollera handeln med ädelstenar
från konfliktområden. Den syftar till att garantera
att oslipade diamanter härstammar från länder
där det inte pågår konflikter finansierade av
handeln med diamanter. Nu har förbudet mot försäljning
av diamanter hävts när det gäller diamanter från
de nyligen upptäckta Marangefälten i Zimbabwe trots
att det finns bevis för att Mugabes soldater dödar oskyldiga
och bryter mot de mänskliga rättigheterna. Anjin Investments,
ett kinesiskt projekt i Zimbabwe i partnerskap med Mugabes regim
och som nu är världens största diamantproducent
tackar däremot Kimberleyprocessen för dess stöd.
Den fruktade Centrala Informationsorganisationen (CIO), Mugabes
hemliga polis badar i pengar och har köpt hundratals fordon
och vapen från Kina de senaste månaderna. Kan komma
att användas för att skrämma väljarna inför
nästa års val.
Afrika
2011-51/52 s 38-43
"Solen skiner i Afrika"
Den imponerande tillväxten i många av Afrikas länder
verkar hålla i sig.
Legitimt selfmade afrikanska miljardärer väcker hopp.
De är fortfarande få, men de blir fler. De är
exempel på hur långt Afrika har kommit och de är
anledning till att det finns goda skäl att tro att den höga
tillväxten i Afrikas länder fortsätter.
Från Gana i väst till Moçambique i söder
växer Afrikas ekonomier genomgående snabbare än
i nästan alla andra regioner i världen. Minst ett dussin
afrikanska länder har expanderat med mer än sex procent
i sex år eller mer. Etiopiens ekonomiska tillväxt i
år blir 7,5 procent, trots att landet inte har en droppe
olja att exportera. Etiopien, som förr var synonymt med svält,
är idag världens tionde största boskapsland. Landets
rikedomar är heller inte monopoliserade av en elit med goda
kontakter.
Det finns flera orsaker till framgångarna. Sovjetunionens
tunga hand är borta. Flera länder har övergivit
marxismen, Två av tre afrikanska länder har politiska
val. Vissa länder har bildat handelsblock för att främja
ekonomisk integration.
Men majoriteten av Afrikas länder ligger ändå
längst ner i botten på alla tabeller. Utbildning är
ett område där Afrika ligger långt efter Asien.
Utan bättre utbildningsväsen kan Afrika aldrig upprepa
det asiatiska undret. Afrika är inte nästa Kina. Afrika
är ännu inte en säker investering för investerare.
Kultur
2011-51/52 s 44-45
"Prata så att vi begriper"
Det finns flera ledare som har besegrat eller kämpar med
språkbarriärer.
Den nya premiärministern i Belgien, socialisten Elio Di Rupo,
är den förste fransktalande på nästan 40
år. Belgien har tre officiella språk, flamländska
(holländska), franska och tyska. Nu måste Di Rupo förbättra
sin holländska. Många internationella ledare talar
flera främmande språk men en del ställs inför
den svåra uppgiften att regera samtidigt som de går
intensivkurs i landets modersmål.
Italien
2011-51/52 s 47
"Regeringen Monti motarbetas"
Offentliganställda i Italien strejkade måndagen före
jul i hela landet. Det var första gången på tre
år som landets tre största fackliga organisationer
demonstrerade tillsammans. Facken anser bland annat att den planerade
pensionsreformen drabbar de som började arbeta i unga år
speciellt hårt.
Turkiet
2011-51/52 s 47
"Kriget mot PKK fortsätter"
Turkisk militär uppges i början av veckan ha dödat
ett tjugotal kurder tillhörande den förbjudna organisationen
PKK. Turkiska soldater, understödda av flygvapnet ska ha
gått till attack mot de separatistiska rebellerna.
PKK kämpar sedan 1984 för Kurdistans självständighet.
Grekland
2011-51/52 s 47
"Illa blir värre"
Den ekonomiska krisen i Grekland har resulterat i en markant ökning
av antalet arbetslösa och fattiga. I huvudstaden har antalet
hemlösa ökat liksom antalet medborgare som uppsöker
soppköken. 320000 greker har förlorat sina jobb i år
främst inom den statliga sektorn. Ytterligare 150 000 personer
kommer där att sägas upp under 2012. 2011 minskade landets
BNP med 5,3 procent!
Ukraina
2011-51/52 s 47
"Ukraina uppmanas släppa Timosjenko"
EUs president, Herman van Rompuy, meddelade att ett associationsavtal
med Ukraina är beroende av utvecklingen i den forna sovjetrepubliken,
bland annat när det gäller den före detta premiärministern
Julia Timosjenkos fångenskap. Före domen mot Julia
Timosjenko hade Ukraina planerat att underteckna avtalet måndagen
före jul på det årliga toppmötet med EU.
EU har uppmanat den ukrainska regeringen, med premiärminister
Janukovitj i spetsen, att släppa Julia Timosjenko, som EU
menar dömts med politiska motiv.
Syrien
2011-51/52 s 47
"Syrien släpper in observatörer"
Drygt nio månader efter upprorets utbrott är den syriska
regimen beredd att släppa in internationella observatörer
i landet. Damaskus har gjort upp detta med Arabförbundet.
