Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
EU, Samhälle
2011-37 s 4-7
"Ung och arbetslös"
Den höga arbetslösheten bland ungdomar är ett stort
problem, som skadar både samhällsekonomin och de unga.
Som kommer att vara kännbara i decennier både av dem
som är direkta drabbade och av samhället i stort. I
Spanien som 2007 hade en överdriven lånefinansierad
byggboom arbetslösheten nere på 8 % är den nu
21 %! Och bland de unga 46. %. En av fem arbetsföra under
25 år är EU är arbetslös. I USA är andelen
bland svarta utan gymnasieexamen 44 %.
Låg tillväxt, smärtsamma sparprogram och indragna
jobbskapande stimulans åtgärder bäddar för
generellt ökad arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten
medför direkta kostnader precis som all arbetslöshet,
högre kostnader för socialbidrag/försörjningsbidrag,
förlorade skatteintäkter och outnyttjad kapacitet. Flera
länder drabbas av "hjärnflykt", i Irland har
utvandringen fördubblats sedan 2005. En annan kostnad är
brottsligheten. Unga män är redan mer benägna än
folk i allmänhet att bryta mot lagen. Att ha ledig tid, motiv
och ingenting att förlora avskräcker dem inte precis.
Arbetslöshet i ungdomen orsakar också ett "inkomstärr"
som inte läks förrän i medelåldern.
Bästa åtgärden är utbildning som kombineras
med arbetsgivarbaserade lärlingsprogram. Tyskland är
här en förebild.
Tyskland
2011-37 s 7
"Det finns det som är värre än att förlora
jobbet"
I många år var det framför allt rädslan
för att bli av med jobbet som plågade många tyskar.
En aktuell opinionsundersökning visar nu att det är
andra saker som bekymrar tyskarna idag. Nu är de två
största orosmolnen skuldkris och dålig mat. 70 % befarar
att skattebetalarna måste betala föpr hjälppaketen
till skulddrabbade länder i eurozonen. Lika många litar
inte på maten de köper efter rapporter om dioxinförgiftade
ägg och dödliga, ehecförgiftade grönsaker.
Irland
2011-37 s 9-10
"Bra jobbat Irland! … men frågan är om det
hjälper"
Irland är ett exempel på att även ljuspunkterna
i eurozonen skuggas av mörka moln. Bankproblem har åtgärdats
och BNP beräknas i år växa för första
gången sedan 2007. De fyra återstående bankerna
har tvingats sätta av ovanligt stora belopp för att
kunna skydda sig mot dåliga lån och återgå
till att huvudsakligen förlita sig på sparmedel. Irland
har också sänkt lönerna i den offentliga sektorn
och infört anställningsstopp. Men den försiktiga
uppgången äventyras nu av händelser i andra europeiska
länder som är viktiga för Irlands export. Irland
stöds av ett treårigt stödprogram värt 80
miljarder euro.
IMF och USA har uppmanat andra länder att agera lika grundligt
och aggressivt som Irland.
EU
2011-37 s 10-11
"Krisen har blossat upp igen"
Skuldkrisen i Europa släpper inte taget, vilket speglar politikernas
oförmåga att agera resolut och övertygande. Det
behövs resoluta och övertygande åtgärder.
Oron för Europas skakiga ekonomier steg i söndags när
det uppstod nya farhågor om att Frankrikes banker inte är
riktigt så sunda som man önskar. Tysklands beredskap
att hjälpa Grekland att undgå bankrutt verkar också
vackla. Detta sammantaget fick internationella investerare att
förbereda sig på en ny nedgång på de globala
marknaderna.
Det grekiska dramat har pågått i mer än ett år,
men det är först på senare tid som det har börjat
hota banker i Frankrike och Tyskland.
Bästa sättet är att politikerna enas om en plan
som håller Grekland under armarna samtidigt som den aktivt
förhindrar att smittan sprider till länder som Spanien
och Italien.
De tyska väljarna blir allt mer skeptiska till förslagen
om nya hjälplån. Förra fredagen avgick plötsligt
den erkänt skicklige Jürgen Stark från Europeiska
centralbankens styrelse. Detta tolkas som ett tecken på
frustration i Tyskland. Allt detta väcker obehag i Washington,
som bevittnar den europeiska skuldkrisen med växande oro.
Sverige
2011-37 s 12
"Att leva med extremhögern"
De främlingsfientliga Sverigedemokraterna försöker
närma sig mittfåran. Ett år i riksdagen har gjort
SD förståndigare och mindre provokativa. De andra partierna
i riksdagen har förenats bakom konceptet multikulturalism
men SD ger inte vika. Partiet har emellertid haft noll påverkan
sedan regeringen ingått en uppgörelse om asyl och invandring
med Miljöpartiet och därmed fått majoritet i riksdagen.
SDs stöd är det faktum att arbetslösheten är
hög i segregerade förorter och att Sverige är det
fjärde största mottagarlandet av asylsökande i
den rika världen.
Norge
2011-37 s 12
"Norska extremhögern förlorade valet"
Norrmännen utnyttjade kommunvalen för att visa sin avsky
för rasism. Knappt två månader efter de blodiga
dåden förlorade Fremskrittspartiet en tredjedel av
sina röster. Gick från 11,4 % 2007 till 6,1 % 2011.
Valets vinnare på nationell nivå blev Höyre som
ökade med 8,8 procentenheter till 28 %. Men även Arbeiderpartiet
gjorde ett bra val och blev störst med 32 %.
Ryssland
2011-37 s 13-14
"Medvedev tycks ha förlorat gnistan"
Alla undrar om det är Putin eller Medvedev som ställer
upp i presidentvalet nästa år. Vid sin årliga
föreläsning på det politiska mötet i Jaroslavl
valde Medvedev att hålla det planerade anförandet,
som handlade om statens försök att öka den ekonomiska
mångfalden. Trots att hela staden sörjde efter att
ha förlorat hela sitt hockeylag efter en hemsk flygolycka.
När Medvedev var klar och satte sig ned stod det klart att
han saknar gnistan att kämpa för sitt jobb. "I
vilket annat land som helst hade han utnyttjat den här möjligheten
att mobilisera folket," säger Rysslandsexperten Alexander
Rahr.
En sak är dock säker: om Medvedev stannar kvar på
sin post enligt Putins villkor kommer hans ställning att
bli svagare än den har varit de gångna fyra åren.
Georgien, Abchazien
2011-37 s 14-15
Abchazien gläds åt ett erkännande"
I den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien hoppas man på
en dominoeffekt i ordets bokstavliga mening.
Efter två decennier av försök att bli erkänd
har den lilla rebellregionen Abchazien äntligen hittat en
allierad - utöver Ryssland. Det är Internationella Dominoförbundet
som organiserar dominoturneringar i hela världen som välkomnar
Abchazien som fullfjädrad medlemsnation sedan i fjol efter
ett möte i Las Vegas. I oktober är det dags för
Abchazien att arrangera VM i huvudstaden Sukhumi.
Domino har, med rätt eller inte rykte om sig att vara ett
spel för dagdrivare. I Abchazien är arbetslösheten
skyhög, och det finns många som inte har något
att göra.
Marocko
2011-37 s 16-19
"Överlevaren"
I en region som härjas av konflikter och revolutioner har
Marockos gåtfulla kung fortsatt kontroll över sitt
land trots att undersåtarna protesterar. Kanske beror det
på att han är populär och inte lika hårdför
som andra arabiska ledare.
Han är världens sjunde rikaste monark med omkring två
miljarder dollar. Marocko ligger mycket dåligt till på
Transparency Internationals korruptionsskala. Han är genuint
populär hemma i Marocko. Hassan har ett extremt kontrollbehov.
Hans holdingbolag äger stora andelar i nästan alla sektorer
i den marockanska ekonomin. Den ekonomiska tillväxten har
legat på i genomsnitt fem procent per år sedan Mohammed
VI besteg tronen efter sin far. De senast genomförda reformerna
har inte minskat kungens makt.
Turkiet
2011-37 s 20-21
"Erdogans doktrin"
Israel har goda skäl att frukta den turkiske premiärministerns
regionala ambitioner.
Parallellt med de omskakande händelserna i arabvärlden
har Turkiets premiärminister Erdogan fört en intensiv
diplomati för att fylla det maktvakuum som uppstod i regionen
när de dominerande ledarna som Mubarak och Gaddafi försvann.
Erdogan har i veckan besökt Egypten, Libyen och Tunisien
för att knyta personliga kontakter med de nya ledarna. Till
Kairo kom han bara några dagar efter attackerna mot den
israeliska ambassaden där. "Vi tillåter inte att
man trampar på vår heter", rasade han senast.
Hans mål är att rädda hela Mellanöstern från
fattigdom och diktatur. Han gynnas av att konfrontera Israel.
Israel
2011-37 s 22-23
"Israel blir alltmer isolerat"
En plundrad ambassad i Kairo, en ambassadör utvisad från
Turkiet och palestiniernas planer på att utropa en självständig
stat i FN får Israel att känna sig isolerat och illa
till mods i en region, som har förändrats i grunden
de senaste månaderna. Nästa vecka kommer den infekterade
konflikten oundvikligen att hamna i fokus igen. Israelernas första
farhågor gällande de arabiska upproren börjar
förverkliga sig på många sätt. Israel har
blivit en allt tydligare måltavla för arabfolkens vrede.
Det bästa Netanyahu kan göra för Israel i arabvärlden
är att ställa sig bakom palestiniernas krav på
en egen stat i stället för att motarbeta den. Israel
står ensamt med en enda allierad, USA, och även detta
förhållande är ansträngt.
2011-37 s 24-26
"Den Gröna linjen präglar livet i Israel och på
Västbanken"
Den allra viktigaste förutsättningen för fred är
att israeler och palestinier accepterar att leva sida vid sida
och upphör med att försöka köra bort varandra
från respektive territorier.
Israel har i decennier försökt sudda bort allmänhetens
minne av den Gröna Linjen, den gräns som före 1967
skilde Israel från Västbanken och som är kärnan
i de avbrutna förhandlingarna om en palestinsk stat.
Ändå har Israel varit noga med att bevara Gröna
Linjen som juridiskt och administrativt begrepp, vilket har format
livet på båda sidor.
Gröna Linjen uppstod när israeliska och jordanska officerare
förhandlade om vapenstillestånd månaderna efter
det arabisk-israeliska kriget 1948.
Afghanistan
2011-37 s 27
"Talibanerna slog till igen"
Självmordsbombare beväpnade med granatkastare och automatgevär
iscensatte i tisdags ett våldsamt anfall som varade i flera
timmar mot den amerikanska ambassaden och Natos militära
högkvarter i Kabul. Attackerna åskådliggjorde
den afghanska huvudstadens beklagliga sårbarhet i en tid
när de utländska styrkorna i Afghanistan förbereder
sitt tillbakadragande.
Attackens omfattning och intensitet väcker tvivel på
USAs planer att i allt snabbare takt överlåta ansvaret
för säkerheten till den afghanska regeringen. Invånare
i Kabul såg med fasa hur lätt beväpnade poliser
utan skottsäkra västar slogs mot angriparna, som från
en obebodd byggnad sköt raketer mot de diplomatiska och militära
kvarteren i Kabuls förmodat säkraste del.
Det har förekommit flera mycket våldsamma attentat
i Kabul i år.
Obamas administration hoppas att afghanerna själva ska förmå
befästa säkerheten utan särskilt mycket hjälp
från utlandet till i slutet av 2014. Kabul har i praktiken
kontrollerats av afghanerna själva i flera år redan.
Frankrike, Samhälle
2011-37 s 28-29
"Nu bäddas för en diversifierad elit"
Privilegiernas bastion välkomnar även ungdomar som inte
har fått allt till skänks. Det handlar om Institut
d'Études Politiques de Paris även kallat "Sciences
Po". Tidigare var det nästan bara vita ungdomar från
välbärgade hem. Nu kontaktade skolan 85 gymnasieskolor
i eftersatta områden och erbjöd sig att ta emot deras
mest begåvade elever oavsett resultaten på deras inträdesprov.
Det är en "fransk version av positiv särbehandling".
Frankrike måste öppna upp de bästa universiteten,
de privata anställningarna och de politiska organen för
alla medborgare.
Rwanda, Frankrike
2011-37 s 31
"Kontakterna återupptas"
Efter många års diplomatisk kyla kom Rwandas president
Paul Kagame för första gången sedan folkmordet
i hans land på officiellt besök till Frankrike. 2006
avbröts förbindelserna när en fransk domare utfärdade
arresteringsorder på ett antal rwandiska politiker som påstods
ha varit delaktiga i attentatet mot Rwandas förre president
Juvenal Habyarimana 1994, en händelse som utlöste folkmordet.
Syrien
2011-37 s 31
"FN granskar Syrien"
FN räknar med att cirka 2600 människor har dödats
hittills i det syriska upproret. FN har nu utnämnt tre utredare
som ska granska brotten mot de mänskliga rättigheterna
i landet, där president Bashar al-Assad trotsar omvärldens
fördömanden och fortsätter att använda våld
mot civila.
Libyen
2011-37 s 31
"Kina erkänner övergångsrådet"
Kina har erkänt Nationella övergångsrådet
som Libyens rättmätiga auktoritet och företrädare
för det libyska folket. Detta meddelades via den statliga
nyhetsbyrån Xinhua i början av veckan.
Iran
2011-37 s 31
"Kontroversiella Bushehr är i gång"
Irans första atomkraftverk är invigt i närvaro
av Irans utrikesminister och Rysslands energiminister Sergej Sjmatko.
Till att börja med kommer reaktorn att utnyttjas till 40
% av potentiella 1000 Megawatt. I november ska hela kapaciteten
utnyttjas. Kraftverket drivs med ryskt kärnbränsle och
Moskva tar hand om avfallet.
