Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
Grekland
2012-06 s 4-5
"Grekland måste ta de omöjliga besluten"
Förhandlingarna om villkoren för att Grekland ska få
ett nytt lån på 130 miljarder euro sköts i början
av veckan upp flera gånger. Villkoren för att den ekonomiska
livlinan ska kastas ut formulerades redan i juli förra året,
men Greklands tillförordnade regering har haft svårt
att vinna politiskt stöd. Folkets motstånd gör
inte saken bättre. En sänkning av grundlönen i
privata företag med 20 % och försämrat anställningsskydd
i den offentliga sektorn är inte populärt.
De två stora partierna i premiärminister Lucas Papademos
bräckliga regeringskoalition, Socialistpartiet och det borgerliga
Ny Demokrati, har förlorat sitt politiska kapital redan före
skuldkrisen på grund av decennier av korrumperat självintresse.
Men vilka partier är det som kan ta över. Det Demokratiska
vänsterpartiet, det radikal Syrizapartiet och Kommunistpartiet
som höll fast vid Moskva under hela det kalla kriget. Det
finns också ultranationalistiska partier, kända för
våldsamma attacker mot invandrare.
2012-06 s 5
"Upprop till motstånd"
Tonsättaren, aktivisten och folkhjälten Mikis Theodorakis
har återuppstått. "Vi genomlever en nationell
tragedi," utropade den 86-årige kompositören med
darrig stämma inför entusiastiska demonstranter i Aten.
Theodorakis deklarerade att hans landsmän hade manövrerats
till "avgrundens rand" utan anledning. "Enat folkdemokratiskt
motstånd" heter den rörelse som Theodorakis lanserade
offentligt i förra veckan. Den vill "kasta utlänningarna,
kollaboratörerna och förrädarna i havet".
Irland
2012-06 s 6-7
"Alla satt i samma båt"
Den obekväma sanningen om Irlands ekonomiska krasch.
Alla irländarnas stora investeringar hemma och utomlands
finansierades av lån från banker och hypotekskassor
mot inteckningar i fastigheterna. När den keltiska tigern
mådde som allra bäst under 2000-talets första
fem år började huspriserna, i likhet med Irlands BNP,
att överstiga bostadspriserna i de allra dyraste bostadsområdena
i Storbritannien.
Habegäret ledde till krasch. I nästan ett decennium
var irländarna helt stolliga innan kraschen tog ner dem på
jorden igen.
Irlands premiärminister Enda Kenny menar att felet inte bara
var regeringens eller bankernas utan alla medborgare som engagerade
sig med liv och lust i kasinoekonomin i tron att stigande fastighetspriser
skulle göra dem rika.
Även om Bertie Aherns socialdemokratiska regeringar från
1997 och framåt spendera frikostigt med lånade pengar
och byggde upp ett av Europas med generösa välfärdssystem,
en expansiv offentlig sektor med extremt höga löner.
2012-06 s 7-8
"Slaget om de tomma husen"
Ockupation av tomma byggnader trappar upp kampen om resterna av
den irländska boomen. En irländsk vinkling av Ockupera
Wall Street-rörelsen tar fasta på landet många
tomma fastigheter, så kallade spökhus. Omkring 20 %
av all kontorsyta står tom i Irland, vilket är dubbelt
så mycket som genomsnittet i EU.
Finland
2012-06 s 10
"Niinistö blir Finlands president och marknadsförare"
En före detta finansminister vann söndagens presidentval
i Finland. Sauli Niinistö fick 63 & av rösterna,
mot 37 % för de Grönas Pekka Haavisto. Niinistö
blir den första statschefen på fem decennier från
det konservativa Samlingspartiet. Det är första gången
på 30 år som presidenten inte är en socialdemokrat.
Båda kandidaterna i slutomgången stödjer fortsatt
medlemskap i den oroliga eurozonen vilket visar at Finland åter
har blivit ett samhälle kännetecknat av sunt förnuft,
medinternationellt inriktade och toleranta invånare.
Rumänien
2012-06 s 10
"Rumäniens premiärminister avgick"
Premiärminister Emil Boc avgick i måndags efter det
att protesterna mot hans regeringssparpolitik urartat i våld.
Bocs regeringskoalition miste halva sitt väljarstöd
efter att ha sänkt lönerna i den offentliga sektorn
och höjt momsen i syfte att minska budgetunderskottet till
1,9 % av BNP i år jämfört med 4,4 % 2011. Detta
var vad IMF och EU krävt. Den nytillsatta regeringschefen
Mihai Ungureanu lovar att hålla fast vid Bocs reform- och
sparkurs och söka stöd hos oppositionen för detta.
Lettland
2012-06 s 7
"Lettland har lång väg tillbaka"
Den ekonomiska krisen i Lettland har kraftigt reducerat landets
BNP, lett till sänkta löner och till att allt fler blivit
fattiga. Lettland har i utbyte mot ett lånepaket (2008)
värt nästan 7 miljarder euro från IMF och EU-kommissionen
genomfört budgetnerskärningar och skattehöjningar
motsvarande 15 % av BNP. Den genomsnittliga per capita inkomsten
har minskat med 19 %.
Tjeckien
2012-06 s 11
"Tjeckiens Vaclav Klaus trilskas in i det sista"
Tjeckiens president är en hängiven motståndare
till EU vilket han visar i ord och handling. Tjeckien var det
sista av EUs 27 länder som skrev under Lissabonfördraget
och tillsammans blev Storbritannien blev Tjeckien det enda land
som vägrade underteckna finanspakten i januari 2012 om stramare
budgetdisciplin. Tjeckiens premiärminister Peter Necas har
inte den moraliska styrkan att gå emot Vaclav Klaus. Möjligen
kan han ändra sig i mars månad då Vaclav Klaus
avgår som president efter två mandatperioder.
Peter Necas "nej" kom som en stor överraskning,
även i Tjeckien och i hans eget parti.
Israel, Palestina
2012-06 s 12
"Hoten haglar"
Militär styrka är det enda som garanterar Israels existens,
enligt Israels ledare. Israel premiärminister Benjamin Netanyahu
som planerar att åka till USA i mars deklarerar att oroligheterna
i arabländerna och hoten från Iran gör att Israel
tvingas till militär upprustning. Och att det kan bli en
militär attack mot Iran för att stoppa dess kärnvapenprov.
Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, varnar å
sin sida israel som han kallar "en cancertumör"
som måste bort, för att ett anfall skulle skada USAs
intressen i Mellanöstern "10 gånger om".
2012-06 s 13
"Prata eller hålla tyst?"
Till slut övergår israelernas prat om krig till gagnlöst
tjatter. Det finns risk för en upptrappning som blir okontrollerbar.
Israel tror att dess hot om att attackera Iran är katalysatorn
som har fått stora delar av världen att komma överens
om strikta sanktioner mot Irans energi- och banksektor. Israel
tror att den iranska ekonomin är så bräcklig och
den iranska regimen så impopulär att det finns en chans
att sanktionerna tvingar fram en politisk kris i Iran. Andra menar
att vad Israel borde göra är det som Israel är
mycket bra på - hålla tyst.
Iran
2012-06 s 14-16
"Världens farligaste farled"
Koncentrationen av sjöstridskrafter i Hormuzsundet ökar
risken för ett fjärde krig i Persiska viken. Iran genomförde
i slutet av december en av landets största flottmanövrar
på senare tid. Vid Irans robotbestyckade kust, där
revolutionsgardet har sina snabbåtsflottiljer och ubåtsbunkrar,
har det uppstått en koncentration av militär makt,
som markant ökar risken för att en oväntad händelse
i Persiska viken leder till krig.
20 % av alla råolja i världen kommer från regionen
runt Persiska viken och drygt 80 % av denna skeppas genom Hormuzsundet,
som kan kallas för oljehandelns aorta. Iran hotar med att
stänga av sundet om det blir ökade internationella sanktioner
mot landet. Enligt USAs "Carterdoktrin" sedan 1980 kommer
att sådant försök från Irans sida att "slås
tillbaka med alla nödvändiga medel".
2012-06 s 17-18
"Världen ökar pressen på Iran"
Sanktionerna påverkar Irans ekonomi, men än så
länge är det vanligt folk som drabbas hårdast.
En tilltagande panik över Irans växande isolering, faran
för krig och risken för kommande ekonomiska svårigheter
underblåser en manisk hamstring och svart valutahandel.
Den växande ekonomiska paniken lyfter också fram den
bittra splittringen inom Irans politiska elit. Revolutionsgardet
har de senaste veckorna kritiserat Irans högste ledare, ayatolla
Al Khamenei, helt öppet, för att i onödan retat
upp västmakterna.
Även ryssar och kineser har blivit skrämda av att Irans
ledare hotar med att blockera Hormuzsundet, vilket skulle öka
risken för krig.
Grekland
2012-06 s 16
"Oljebrist gör ont värre"
Ett iranskt exportstopp av råolja vore speciellt besvärligt
för det krisdrabbade Grekland. Mer än hälften av
Greklands oljimport under 2011 kom från Iran. Saudiarabien
är inte villiga att ge Grekland samma förmånliga
villkor som tidigare Iran. Alla de 28 förbrukarländerna
i organisationen IEA hamstrar olja för minst 90 dagars behov
och de är ömsesidigt förpliktade att hjälpa
varandra.
Syrien
2012-06 s 19-20
"Diplomatiskt misslyckande uppmuntrar den syriska regimen"
Rysslands och Kinas veto mot en resolution i FNs säkerhetsråd
tolkades som ett fribrev för fortsatt våld av al-Assads
regim.
I några av huvudstadens förorter har militären
börjat uppträda som en ockupationsarmé och invånarna
rapporterar om soldater som plundrar och skövlar.
Assads regim lovordade Rysslands och Kinas veto mot den föreslagna
resolutionen somgöär regimen än mer fast besluten
att krossa upproret.
I dag påminner situationen i Syrien mest om ett utmattningskrig.
Fria syriska armén utökas kontinuerligt samtidigt
som regimen kan räkna med Kinas, Irans och inte minst Rysslands
stöd. Oppositionen är splittrad, liksom Arabförbundet
och FN.
2012-06 s 21-22
"Staden där gnistan till upproret tändes"
Daraa kontrolleras idag av säkerhetsstyrkor, alla regimfientliga
slagord är övermålade, och lugn råder. Men
motståndet mot regimen finns kvar och kommer till uttryck
i hemliga demonstrationer och spontana utbrott.
För snart elva månader sedan började invånarna
i den lilla sydliga staden Daraa klaga på de lokala myndigheterna;
deras protestdemonstrationer spred sig och växte till ett
uppror mot Bashar al-Assads regim, ett uppror som nu rasar i hela
Syrien.
Den 25 april rullade militärens tanks in i staden första
gången i ett försök att krossa
oroligheterna. Det påstås att bara i Daraa har omkring
2000 personer mist livet. I dag är Daraa helt i händerna
på regimens styrkor. De syriska myndigheterna skyller mycket
av oroligheterna på väpnade gäng och muslimska
extremister.
2012-06 s 22-23
"Assad, familjen och alla miljarder"
Familjen el-Assad har styrt Syrien i mer än 40 år.
Familjen tros vid det här laget ha en förmögenhet
på många miljarder dollar. Den som förvaltar
klanens pengar är Rami Makhlouf, som är kusin till diktatorn
Bashar al-Assad. Han anses, tack vare sina kontakter inom näringsliv
och regering, kontrollera 60 % av Syriens ekonomi. Hans privata
ekonomi uppskattas till sex miljarder dollar! När Bashar
tog över makten placerade han massor av släktingar på
höga poster. Flera tusen personer som bara sysslar med att
beroika sig.
En total omvandling av den syriska ekonomin brådskar nu.
Från och med 2015 måste Syrien börja importera
olja och vad ska landet då leva av. Det har inget annat
än olja att exportera.
USA
2012-06 s 24-25
"Rick Santorum kom tillbaka på bred front"
Den republikanske presidentkandidaten har väckt liv i en
tynande valkampanj med tre segrar, som kom som en överraskning
för alla.
Santorum vann övertygande i de tre delstaterna Colorado,
Minnesota. Tisdagen 7 februari var en ödesdiger dag för
Mitt Romney som förlorade stort. I Minnesota kom han på
först på tredje plats.
Bakslaget för Romney kom bara en vecka efter hans seger i
primärvalet i Florida och förra lördagens seger
i Nevada, då många bedömare ansåg att hans
nominering redan var klappad och klar.
Santorum, f d senator i Pennsylvania är den socialt mest
konservativa av kandidaterna. Med segrarna i Colorado, Minnesota
och Missouri i ryggen kan Santorum hävda att han är
en trovärdig kandidat. I sitt segertal i St. Charles i Missouri
framställde sig Santorum som konservatismens och Tea Partyrörelsens
röst: "Konservatismen lever och mår bra,"
sade han.
Somalia
2012-06 s 26-28
"Dags att börja om från början?"
Kriget har lämnat Mogadishu - tillfälligt åtminstone.
Det krigshärjade landet har inte haft en fungerande centralregering
på 21 år sedan Mohamed Siad Barres diktatur föll.
Nästan vartenda kvarter i huvudstaden Mogadishu ligger i
ruiner.
Men nu säger invånarna i huvudstaden att de känner
sig tryggare nu än någon gång sedan striderna
började.
Al-Shababmilisen, med koppling till al-Qaida, har drivits ut från
huvudstaden av Afrikanska unionens fredsstyrkor och somaliska
soldater under den USA-stödda övergångsregeringens
flagg. "Inre strider, ekonomiska svårigheter och kontinuerlig
förlust av soldater och strategiska fästen i stadskriget"
gjorde gruppens reträtt oundviklig, enligt överstelöjtnant
Paddy Ankunda, talesman för Afrikanska unionens fredsuppdrag
i Somalia (AMISOM). De flesta av AMISOMs trupper kommer från
Uganda och Burundi.
Ingen hyser särskilt stort hopp om att Somalias splittrade
politiska ledare faktiskt klarar av att styra ett land. Våldsamma
slagsmål har brutit ut många gånger i parlamentet
som med sina 550 medlemmar är en uppsvälld institution
genomsyrad av korruption och hetsig rivalitet.
2012-06 s 29
"Ett litet steg mot normalitet"
Storbritannien har utnämnt sin första ambassadör
till Somalia på 21 år. Matt Baugh kommer att ha sin
bas i Kenyas huvudstad Nairobi tills säkerheten medger öppnandet
av en regelrätt ambassad i Mogadishu. Det finns sex diplomatiska
delegationer Mogadishu, alla från muslimska länder.
Afrikanska unionen har lyckats befria huvudstaden från al-Shabab,
men stora delar av södra Somalia är ännu i rebellernas
händer. Utanför huvudstaden Mogadishu består motståndet
mot al-Shabab av ett hopkok av klanmiliser och paramilitära
grupper stödda av utlandet.
Israel, Palestina
2012-06 s 30
"Överens om att vara överens"
De rivaliserande palestinska organisationerna Fatah och Hamas
har i Qatar enats kom att bilda en gemensam övergångsregering.
Denna ska ledas av den palestinske presidenten, Mahmoud Abbas.
Enligt överenskommelsen ska den nya regeringen, bestående
av oberoende experter, organisera presidentval och val till ett
nationellt parlament. Dessutom ska den prioritera återuppbyggnaden
av Gaza som fortfarande vittnar om kriget mot Israel.
Kuba
2012-06 s 25
"Tiden går, men embargot består"
Mycket har förändrats i världen sedan 1962, men
en sak är konstant, USAs ekonomiska embargo mot Kuba, en
nästan total handelsblockad, som nu har passerat femtioårsstrecket.
Alla är eniga om att embargot inte har uppnått sitt
huvudsyfte det vill säga störta Fidel Castro eller hans
bror Raùl. Varje höst röstar en stor majoritet
av FNs medlemsländer ja till en resolution som fördömer
embargot.
2012-06 s 30
"Ett liv i kampens tecken"
Kubas förre ledare, Fidel Castro, har i ett sällsynt
officiellt framträdande lanserat sina memoarer i två
band. Publiken uppmuntrades med orden: "Det är vår
plikt att kämpa till sista minuten". Fidel Castro föddes
1926. Han ledde Kuba från 1959 till 2008 som regeringschef
och från 1976 till 2008 som president och diktator. 2008
överlät han makten till sin bror Raul av hälsoskäl.
Angola
2012-06 s 31
"Som vanligt i Angola"
Angolas president, den 69-årige dos Santos, har haft makten
i 32 år. Han kommer sannolikt att åter nomineras till
regeringspartiets presidentkandidat inför valet i september.
Hans parti MPLA kontrollerar 181 av totalt 220 platser i parlamentet.
Angola är en före detta marxistisk stat som var låst
i ett inbördeskrig i 27 år mellan MPLA och rebellrörelsen
UNITA. MPLA fick 82 % av rösterna i de allmänna valen
2008, som var de första efter inbördeskrigets slut.
Argentina
2012-06 s 31
"Argentina anropar FN"
President Cristina Kirchner beskyller Storbritannien för
att "militarisera" Sydatlanten och kommer att be FN
intervenera för att förhindra krig mot Argentina i kampen
om dess naturtillgångar. President Kirchner varnar för
"allvarliga risker för den internationella säkerheten"
om inte britternas aggressiva koloniala impulser hålls i
schack. Spänningen i regionen stiger inför 30-årsdagen
av Falklandskriget.
Haiti
2012-06 s 31
"FN ses som ockupationsmakt"
President Michel Martelly vill ersätta FN-soldaterna som
sedan 2004 ansvarar för säkerhet och stabilitet i Haiti,
med en inhemsk styrka. FN-soldaterna anklagas för sexuella
övergrepp och misshandel av infödda. Nepalesiska FN-soldater
misstänks ha orsakat utbrottet av en koleraepidemi för
två år sedan. FN vill inte hjälpa till att finansiera
en inhemsk militärstyrka.
Maldiverna
2012-06 s 31
"Diktatorn är tillbaka"
I 30 år styrde han semesterparadiset Maldiverna tills han
förlorade makten i landets första fria val. Men nu är
diktatorn Maumoon Abdul Gayoom tillbaka igen. Han tros ligga bakom
statskuppen för att par dagar sedan. Kuppen i Male sätter
tillfälligt punkt för en månadslång maktkamp
i detta lilla land, där allt är tillåtet på
semesterorterna och turistmålen men där strikta islamiska
seder gäller utanför lyxoaserna.
