Tempus
|
|
Tidskriften
|
2011: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 |
EU, Tyskland
2012-15 s 4-5
"Räddaren i nöden"
Tyskland är EUs största ekonomi och därtill en
av de starkaste, vilket ställer krav på Tyskland att
rycka ut när andra har det svårt. Men de tyska skattebetalarna
börjar ifrågasätta den påtvingade solidariteten.
Drygt två decennier innan Tyskland hjälpte till att
rädda Grekland var tyskarna i färd med att rädda
en annan, desperat fattig och problemtyngd region: det f d kommunistiska
östra Tyskland.
Många tyskar börjar tvivla på att kontanter är
bästa sättet att rätta till ekonomiska fel och
brister. Argumentet är, att väst hämmas i sin utveckling
utan att det går bättre i öst.
Nu tittar invånarna i Tyskland på Grekland och andra
krisdrabbade länder och varnar för att historien upprepar
sig.
Frankrike
2012-15 s 6
"Mot alla odds"
Räkna aldrig ut Nicolas Sarkozy, han om någon kan göra
det omöjliga. Presidentvalets två omgångar, dem
22 april och 6 maj närmar sig. Inga opinionsmätningar
talar till Sarkozys fördel gentemot socialistpartiets Hollande
men dramer som katastrofen i Toulouse lockar fram Sarkozys bästa
sidor som en hårdför före detta inrikesminister
och en ledare som håller huvudet kallt i en kris.
Ryssland
2012-15 s 7-8
"Politik börjar hemmavid"
Ett nytt politiskt landskap växer fram i Ryssland. Dess kännetecken
är: lokalt, energiskt och misstänksamt. Putins anhängare
blir allt mindra motiverade medan motsatsen gäller för
hans motståndare. I ett antal regionala val har oppositionella
kandidater vunnit stora segrar. Ryssar överallt i landet
vill välja sina egna guvernörer och i Moskva har protesterna
blivit mer lokala. Människorna vill inte ha politiker som
lovar guld och gröna skogar utan sjukvård, utbildning
och vägar. De är också djupt misstänksamma
mot utländska makter, främst Amerika.
Kreml har försökt vinna den ortodoxa kyrkans stöd,
patriarken ställde faktiskt upp för Putins sak i valkampanjen.
Baltiska staterna, historia
2012-15 s 8
"Vår baltiska skam och återupprättelse"
1939 deponerade de självständiga estniska och litauiska
riksbankerna sitt guld i Sveriges riksbank om regeringarna skulle
tvingas i exil. Men 1940 överlämnade Sverige guldet
till de nya röda makthavarna i Baltikum. Sverige hörde
till de får länder som politiskt erkände den sovjetiska
annekteringen av Estland, Lettland och Litauen. Efter andra världskriget
skickade vi tjänstvilligt tillbaka 120 baltiska militärer,
"Baltutlämningen". Så sent som 1989 påstod
den socialdemokratiska utrikesministern Sten Andersson att Baltikum
inte var ockuperat av Sovjetunionen.
Om Sveriges skam och nesa inför våra baltiska grannar
har Krister Wahlbäck skrivit en upplysande liten bok: Baltisk
befrielse, Svenska insatser för befrielsen. Han lyfter bland
annat fram Carl Bildts outtröttliga insats får en ordentlig
genomlysning.
1993 kompenserade Sverige Estland och Litauen för guldet
som skänktes till de röda baronerna.
USA
2012-15 s 9-10
"Nu börjar den egentliga valkampanjen"
Rick Santorums beslut i tisdags att hoppa av kampen om det Republikanska
partiets nominering sätter i praktiken punkt för nomineringsstriden
och ger Mitt Romney en chans att reparera de skador som han har
ådragit sig i primärvalen. Nu måste han vinna
förtroende bland tveksamma konservativa och börja utmana
Barack Obama.
Nu accelererar kampanjen snabbt, och de amerikanska väljarna
har att se fram emot sju månaders strid mellan två
kandidater som har vitt skilda visioner om Amerikas framtida kurs.
Spänningen hade redan gått ur striden om Republikanernas
nominering när Rick Santorum till slut meddelade att han
hoppar av. Men Santorums avhopp befriar Mitt Romney från
en potentiellt mycket kostsam och ful primärvalskampanj i
Santorums hemdelstat och eventuella, pinsamma primärvalsförluster.
Viktigt för Romney nu är hans val av vicepresidentkandidat
och hans tacktal på partikonventet förutsatt att han
blir nominerad. Han måste bygga broar till den kristna högern.
2012-15 s 10-11
"Hårdnat motstånd från höger"
Hur ska Mitt Romney erövra de konservativa medierna?
Den envisa fientligheten mot Mitt Romney har skakat den konservativa
medierörelsen. Dragkampen mellan ideell renhet och pragmatism
sker inför allmänhetens ögon. Många av högern
ledande röster står inför att kämpa för
ett politiskt parti eller värna om sina politiska ideal.
För många står valet mellan "en bristfällig
kandidat som utmanar en mycket bristfällig president".
Nordkorea
2012-15 s 11
"Hillary Clinton varnar Pyongyang"
Trots internationella varningar fortsätter Nordkorea förberedelserna
för uppskjutning av en långdistansraket. Den sägs
innehålla en vädersatellit och ska skjutas upp under
veckoslutet. USA misstänker att det handlar om en militär
test av raketen som kan bestyckas med kärnladdade stridsspetsar
och en räckvidd till Alaska. Hillary Clinton säger att
Raketuppskjutningen är ett direkt hot mot den regionala säkerheten
och vore ett allvarligt och tydligt brott mot FNs säkerhetsråds
gällande resolutioner.
Israel
2012-15 s 12-14
"I stormens öga"
Under årtionden hoppades Israel att arabvärlden skulle
förändras. Nu är uppbrottet här, och både
israelerna och deras regering är rädda. De styrande
har bestämt sig för att hellre bygga murar än att
utforska eventuella möjligheter. Gränsen mot Egypten
är numera är Israels farligaste. Nästan dagligen
förekommer incidenter. Stängslet byggs för att
bli dubbelt så högt.
Israel reagerar som det alltid gör när fara hotar: man
bygger murar. Gazaremsan och Västbanken försvann för
länge sedan bakom höga murar.
Den judiska staten har i decennier försökt integrera
sig med övriga länder i Mellanöstern, men nu försöker
man i stället avskärma sig från förändringarna
i grannländerna. Stabilitet, säkerhet, styrka är
Netanyahus mantra. Alla eftergifter är uteslutna.
Den arabiska våren kallas i Israel för "islamisk
vinter". Den arabiska världen går inte framåt
utan bakåt och har utvecklats till en "islamisk, antivästerländsk,
odemokratisk våg".
2012-15 s 15-16
"Bosättarnas öde kan forma framtidens Israel"
Bosättningen Migron på Västbanken, egentligen
en utpost med 49 judiska familjer, har blivit ett fall för
Högsta Domstolen. Domstolen har dömt till bosättarnas
nackdel, men regeringen vill undvika att stöta sig med bosättningsrörelsen
som vägrar att flytta från den mark de anser vara Guds
gåva till judarna.
En del av premiärminister Benjamin Netanyahu regeringskoalition
hotar att lämna denna om utposten Migron rivs.
Arabländerna, Egypten, Tunisien
2012-15 s 17-18
"Grusade förhoppningar och svikna löften i revolternas
spår"
Arabisk vår förvandlas till ekonomisk vinter när
arbetslösheten stiger. Det finns en avgrund mellan de förväntningar
som släpptes loss av revolterna och den ekonomiska verkligheten
i dessa länder. Detta innebär en risk för nya oroligheter
i en region som sitter på drygt hälften av jordens
oljeresurser.
Tunisiens BNP krympte med 1,6 % förra året, Egyptens
med 0,8 %. Egypten måste låna pengar till 16 % ränta
och är i princip utestängt från den internationella
kreditmarknaden. Egyptens utlandsreserv har halverats och räcker
idag till tre månaders import.
Fackförbund pressar de nya regeringarna att förbättra
arbetsvillkor och höja löner. Uppgiften att infria förväntningarna
vilar nu på islamiska politiker.
Revolutionen har inte åstadkommit särskilt många
förbättringar för vanliga medborgare. Det främsta
hindret för välstånd är de negativa effekterna
av begränsad rörelsefrihet över gränserna
för investeringar, varor och människor.
Egypten
2012-15 s 19-20
"Ingenting blev som det var tänkt"
Skäggiga islamister dominerar i det egyptiska presidentvalet.
Mubaraks efterträdare kan bli en salafistisk predikant, med
svaghet för profeten Muhammeds livsstil på 600-talet.
Den lagliga giftasåldern kommer att sänkas till pubertetsåldern
som på profetens tid. Hazem Abu Ismail inhemska agenda skrämmer
turismindustrin. Nu framstår Muslimska brödraskapets
kandidat Khairat al-Shater som den enda som kan stoppa Ismail.
Om al-Shater segrar är det han och hans "bröder"
som får ansvaret för Egyptens sorgliga tillstånd.
Om han misslyckas krossas myten om Brödraskapets oövervinnlighet.
Många misstänker att armén inte alls vill överlåta
makten till parlamentet och kanske planerar att manipulera presidentvalet
till egen fördel.
2012-15 s 20
"Många turer inför presidentvalet"
Egyptens före detta chef för den hemliga underrättelsetjänsten
vill bli president. Mubaraks före detta vicepresident, Omar
Suleiman, är en förolämpning mot revolutionen,
hävdar presidentkandidaten Khairat al-Shater som representerar
Muslimska Brödraskapet. Han varnar för en ny folkrevolution.
Hittills har 23 kandidater godkänts i presidentvalet. Sedan
president Hosni Mubarak störtades i februari 2011 ligger
makten hos Högsta Militärrådet.
Syrien
2012-15 s 20-21
"En historia av brutna löften"
Fredsplanen för Syrien som togs fram av FNs före detta
generalsekreterare Kofi Annan och stöds av FN och Arabförbundet
hänger på en tråd. Syrien infriade uppenbarligen
inte sitt första åtagande att dra tillbaka alla säkerhetsstyrkor
till deras förläggningar. När detta skrivs var
det också högst osäkert om det skulle bli totalt
eldupphör från och med torsdagen enligt villkoren i
fredsplanen. Om inte kan det bli en militär intervention
i Syrien, ett land av stor strategisk betydelse med djupa sekteristiska
motsättningar. Oppositionens två viktigaste paraplyorganisationer
Syriska Nationalrådet och Fria Syriska armén har
bestämt sig för att stödja fredsplanen och eldupphör.
Även Ryssland börjar bli otåliga och Vita Husets
talesman talar om "en historia av tomma löften".
USA, Afghanistan
2012-15 s 22-24
Reträtten från Hindukush är en stor logistisk
utmaning för Nato. Med pengar, smicker och löften försöker
Natos sändebud övertala Ryssland och Uzbekistan att
samarbeta.
När Isafstyrkans avtåg från Afghanistan börjar
kommer en del av styrkan att ta vägen via Uljanovsk, eller
rättare sagt, via flygplatsen Uljanovsk-Öst. Flygplatsen
blir vändskiva för en av den moderna militärhistoriens
mest kostsamma reträtter. 130 000 soldater ska inom två
år lämna Afghanistan, plus minst 70 000 fordon och
120 000 containrar. Från Uljanovsk kommer ett sextiotal
tåg att avgå i riktning mot Baltikum och östersjöhamnar
som Klaipeda i Litauen varifrån frakten skeppas vidare med
båt till Västeuropa.
Militära reträtter från Afghanistan har ofta slutat
i katastrof. 1841 försökte britterna lämna Kabul
och ta sig tillbaka till Indien. De överfölls och bara
få som lyckligt hem. Även Sovjets återtåg
i februari 1989 blev kaotiskt med många dödade. Upproriska
afghaner kommer sannolikt att göra allt de kan för att
ge Nato-styrkorna kännbara nålstick under reträtten.
2012-15 s 24-25
"Iran underblåser våldet i Afghanistan"
Regimen i Teheran provocerat USA-fientliga aktioner i Afghanistan.
Irans viktigaste mål är att så split mellan Afghanistans
regering och amerikanerna. Iranska konspirationer har motiverat
USAs och andra länders underrättelsetjänster att
på nytt fokusera på statssponsrad terrorism efter
ett decennium som har dominerats av al-Qaida, dess regionala partners
och andra lömska terrornätverk.
Indien, Pakistan
2012-15 s 26
"Töväder i södra Asien"
Indiens och Pakistans ledare träffades för första
gången på länge i ett försök att förbättra
relationerna och fördjupa kontakterna mellan deras länder.
Pakistans president, Asif Ali Zardari, besökte i söndags
Indiens premiärminister, Manmohan Singh. Det var första
gången på sju år som en pakistansk statschef
besökte Indien, och efter mötet uttryckte de båda
ledarna en ömsesidig önskan om bättre relationer
mellan deras två länder. Singh sade också, att
han kommer att återgälda Zardaris besök.
De diskuterade en rad frågor, inklusive den omstridda regionen
Kashmir och den militante pakistaniern Hafez Saeed, som anklagas
för att ha legat bakom terrorattackerna i Mumbai 2008, attentat
som avbröt en potentiell islossning mellan länderna.
Singh och Zardari var eniga om att man bör utvidga handelsförbindelserna
och göra det lättare för indier och pakistanier
att besöka varandras länder.
Frågan är nu hur snart Singh kan besöka Pakistan,
en resa som enligt många bedömare är en förutsättning
för ett eventuellt avgörande diplomatiskt genombrott.
Malawi
2012-15 s 28
"En kvinna tar över rodret i Malawi"
Joyce Banda installerades förra lördagen som efterträdare
till Bungu wa Mutharika som hade dött i en hjärtattack.
Hon skyndade sig att avskeda landets polischef, som utnämndes
för två år sedan av Mutharika och som anklagats
för att ha använt dödligt våld mot demonstranter.
Banda blev känd i Malawi som en ledande kraft i kampen för
kvinnors rättigheter. Hon blev landets första kvinnliga
premiärminister 2009.
Bungu wa Mutharikas bror Peter som är utrikesminister kommer
förmodligen att förlora sin plats i den nya regering
som Banda kommer att utnämna.
Bandas kritiker påminner om att "lovande ledare"
ganska lätt smittas av arrogans och korruption.
Mali
2012-15 s 29
"Nyval försenas i skakigt Mali"
Mali återgår till demokratiskt styre, men situationen
i landet är mycket osäker, eftersom rebeller i landets
nordliga del har utropat en självständig stat.
Malis störtade president Amadou Touré har meddelat
att han avgår från sin post. Nu kan en interimspresident
utnämnas sedan kuppmännen lämnat ifrån sig
makten. Detta ska enligt lagen ske inom 40 dagar. Men samtidigt
har tuaregrebellerna som erövrat några småstäder
i norr förklarat sig självständiga. I norra Mali
har islamistiska fundamentalister tagit kontroll och anhängare
till gruppen Ansar Dine som förmodligen har kontakt med terrornätverket
al-Qaida, infört sharialag.
Mali är det sjunde största landet i Afrika med en befolkning
på 14,5 miljoner. Mali antas vara ett av de fattigaste länderna
i världen med en ekonomisk struktur av jordbruk och fiske.
Men där finns också guld, uran och salt.
Burma
2012-15 s 30
"Karen fick träffa Aung San Suu Kyi"
Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi träffade häromdagen
representanter för minoritetsfolket Karen. Även Burmas
president träffade Karendelegationen. Det var det första
mötet i detta slag mellan Burmas ledning och företrädare
för Karen sedan minoritetsfolkets kamp för frihet började
i januari 1949. I januari utlystes vapenvila mellan regeringsstyrkorna
och Karen. En tredjedel av Burmas 60 miljoner invånare tillhör
något minoritetsfolk.
2012-15 s 30
"Cameron till Burma"
Premiärminister David Cameron inledde på fredagen en
historisk resa till Burma, varmed han blev den förste västerländske
ledaren att besöka landet sedan väst införde sanktioner
mot militärregimen i slutet av 1990-talet. En burmesisk regeringsrepresentant
uppger att Camerons besök är en "mycket viktig
händelse" för Burma. Besöket äger rum
före ett planerat EU-möte 23 april i Bryssel, då
EUs ledare ska diskutera de ekonomiska sanktionerna mot Burma.
Nordkorea, Kina
2012-15 s 30
"Pyongyang vållar oro"
Några få dagar före Nordkoreas planerade raketuppskjutning
står det klart att Kinas ledare är allvarligt bekymrade
över situationen på den koreanska halvön. Nordkorea
har meddelat att man kommer att skicka upp en satellit i en bana
runt jorden med en långdistansraket. Uppskjutningen sker
för att uppmärksamma att den förre ledaren, Kim
Il Sung, föddes för hundra år sedan.
Jemen
2012-15 s 30
"Många döda i Jemen"
I strider mellan extremister och soldater i södra Jemen dödades
minst 25 människor tidigare i veckan. Krigare tillhörande
extremistgruppen Ansar al-Sharia attackerade en arméförläggning
i gryningen. Överfallet slogs tillbaka och 15 extremister
ska ha dödats. Sedan president Abd-Rabbu Mansur Radi tillträdde
i februari har islamisternas attacker intensifierats markant.
Kosovo
2012-15 s 31
"Dödligt attentat i Kosovo"
I en explosion i staden Mitrovica dödades under påsken
en Kosovoalban. Hans fru och fyra barn skadades. En bomb utanför
deras hus exploderade. Huset ligger i den del av staden där
majoriteten är etniska serber. Dessa erkänner inte den
den tidigare serbiska provinsens självständighet 2008.
