Tempus 2007 v 29

Tidskriften

tidigare veckor:  19  20  21  22  23  24  25  26  27   28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51  2007: 01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

Tonen mellan London och Moskva hårdnar

Den diplomatiska krisen mellan Ryssland och Storbritannien kan vara den värsta på flera årtionden.

SARAH LYALL
London
Storbritanniens relationer med Ryssland försämrades markant i början av veckan, när London meddelade att fyra ryska diplomater skulle utvisas som vedergällning för att Moskva vägrar att lämna ut den man, som misstänks för att ha mördat den f d KGB-agenten Alexander Litvinenko, som var bosatt i London.
Utrikesminister David Miliband, som meddelade beslutet om utvisning i parlamentets underhus, sade också att Storbritannien suspenderar förhandlingarna, som syftar till att göra det lättare för ryssar att få visum till Storbritannien. Miliband sade också att regeringen kommer att ”granska omfattningen av vårt samarbete med Ryssland i en rad frågor”.
Reaktionen från det ryska utrikesministeriet var en kommentar om att Londons ”provokativa aktioner” leder till ”mycket allvarliga konsekvenser för de rysk-brittiska relationerna som helhet”.
Moskvas talesman, Michail Kamynin, sade att utvisningarna var ”en väl iscensatt handling för att politisera fallet Litvinenko”. Han påpekade också att den brittiska regeringen hade vägrat att utlämna två välkända motståndare mot den ryska regimen, affärsmannen Boris Berezovskij och den tjetjenske exilledaren Akhmed Zakajev.

Moskva och London utvisade varandras diplomater 1996 efter anklagelser om spionage, men de senaste dagarnas händelseutveckling verkar mer olycksbådande, enligt experter på Rysslands relationer med väst. ”Ryssarna kommer alldeles säkert att svara med samma medel, och redan dåliga relationer kommer att bli ännu sämre”, säger Margot Light, professor emeritus i internationella relationer vid London School of Economics. ”Det kommer att ta lång tid att reparera förhållandet”.
Ryssland vägrar att lämna ut den misstänkte Andrej Lugovoi till Storbritannien, som vill ställa honom inför rätta. Moskva säger att den ryska författningen förbjuder utlämning av ryska medborgare till andra länder.
Den brittiske chefsåklagaren hävdar att det finns tillräckligt med bevis för att Lugovoi gav Litvinenko en dödlig dos polonium 210 i en kopp med te på ett hotell i London i november i fjol.
När Litvinenko, som var rysk avhoppare, låg på sin dödsbädd pekade han ut Rysslands president, Vladimir Putin, som sin mördare.
Litvinenko dog 23 november, tre veckor efter förgiftningen.

Utrikesminister Miliband säger att Storbritannien försöker få den ryska regeringen att förstå konsekvenserna av dess bristande samarbetsvilja när det gäller utlämningen av Lugovoi.
Moskva har, enligt Miliband, inte förstått hur allvarligt Storbritannien ser på fallet Litvinenko och vidhängande frågor ”trots intensivt lobbande på högsta nivå och tydliga klarläggande av britternas syn på saken”.
Lugovoi vidhåller att han är oskyldig, och han beskyller den brittiska underrättelsetjänsten för att ha försökt värva honom för att samla in komprometterande bevis mot Putin. I måndags påstod han i rysk TV att britternas aktioner avslöjar att ”resultaten av förundersökningen var förutsägbara från början och alltid har varit politiskt styrda”.
Brittiska UD har ännu inte specificerat vilka diplomater som skickas hem till Ryssland.
”En brittisk medborgare genomled en förfärlig och smärtsam död. Hans mördare utsatte hundratals andra invånare och besökare för radioaktiv smittrisk. Och det är den brittiska regeringens plikt att garantera säkerheten för de många ryssar som är bosatta i Storbritannien”, sade Miliband.

Utvisningen av diplomaterna är bara ännu ett tecken på den växande spänningen mellan London och Moskva – och i förlängningen mellan Ryssland och västmakterna när det gäller bl a energi, Iran och raketförsvar.
Förra lördagen meddelade Ryssland att det suspenderar sina åtaganden enligt avtalet om konventionella styrkor i Europa (CFE) som svar på USAs planer på att bygga raketförsvarsbaser i östra Europa.
”Det är möjligt att vi har det värsta läget sedan 1970”, säger James Nixey, som leder Ryssland och Eurasienprogrammet på det utrikespolitiska forskningsinstitutet Chatham House. ”Schismen bröt ut på grund av en specifik fråga, men det finns en hel rad med faktorer som spelar in och som speglar stora skillnader mellan de två länderna när det gäller värderingar och intressen”.
I sitt uttalande säger Miliband att Storbritannien betraktar Ryssland som ”en viktig partner” på områden som bilateral handel och i kriget mot terrorismen. Men han fortsätter med att konstatera att ”vi behöver relationer, som bygger på förtroende och respekt”.
Miliband tillägger: ”Ryssland vill att EU och Storbritannien skall öppna sina gränser och tillåta fri rörlighet för människor, varor och tjänster som ett led i våra allt intensivare relationer. Sådana eftergifter måste emellertid matchas av gränsöverskridande juridiskt samarbete från Rysslands sida”.
© 2007 TEMPUS/International Herald Tribune