Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: 28 29/30
31 32
33 34
35 36
37 38
39 40
41 |
JIM JOHNSTON
Sydney
Medan årets första bushbränder sprider sig i de
australiska skogarna växer oron för klimatförändringens
följder bland Australiens invånare. En undersökning
bland drygt tusen australier visade att 40 procent av landets
invånare ser den globala uppvärmningen som ett större
hot mot säkerheten än islamisk fundamentalism. Bara
20 procent tycker att fundamentalismen är ett större
hot.
Undersökningens resultat publicerades dagen efter det att
landets ledande vetenskapliga institution hade konstaterat att
Australien obönhörligen går mot mindre nederbörd
och högre temperaturer.
Rapporten föranledde krav på att mer resurser skall
satsat på att minimera effekterna av framtida klimatförändringar
i stället för att, som nu, satsa nästan allt på
att försöka minska utsläppen av växthusgaser.
Extrema väderleksförhållanden, inklusive den torka
som har rått på vissa platser i sex år, har
gjort den australiska allmänheten mycket medveten om klimatförändringen,
och frågan kommer att bli mycket viktig i de allmänna
val, som kommer att utlysas inom några veckor.
Den vetenskapliga institutionen Samväldets vetenskaps- och
industriforskningsorganisation, offentliggjorde i förra veckan
en rapport, som anger att medeltemperaturen kommer att stiga en
grad Celsius till 2030. Dessutom kommer antalet dagar med temperaturer
över 35 C att öka, och nederbörden kommer att minska
markant i södra Australien, som redan är ett av jordens
torraste, bebodda områden.
Budskapet är att den globala uppvärmningen är
verklig, att människan förmodligen orsakar den och att
förändringarna i det globala klimatsystemet under kommande
sekler sannolikt blir större än de som har noterats
redan, står det i rapporten.
Händelser på senare tid har gjort ämnet speciellt
aktuellt för många australier. Under våren har
ca 50 separata bushbränder, underblåsta av ovanligt
hett väder och starka vindar, härjat på över
30 000 hektar bush- och skogsmark och förstört ett hus.
Stora områden i delstaten New South Wales, inklusive Sydney,
införde totalförbud mot eldning i förra veckan.
Det är intressant att se hur klimatförändringen
har gått från att vara en miljöfråga till
att bli en säkerhetsfråga säger Alan Dupont,
som är chef för forskningsorganisationen US Studies
Center i Sydney. Regeringens reaktion har handlat näsan
enbart om att minska växthusgasutsläppen i stället
för att försöka reducera följderna av den
globala uppvärmningen.
Resultatet av undersökningen ger eko av kommentarer i
förra veckan från den australiske rikspolischefen,
Mick Keelty, som konstaterade att klimatet är en allt allvarligare
säkerhetsfråga: Vi kan komma att se en katastrofal
minskning av tillgången på rent vatten. Missväxt
och sjukdomar kan spridas, och översvämningar kan bli
så vanliga att stora massor måste flytta. Även
om bara en del av detta, inte allt, händer så kommer
klimatförändringen att bli 2000-talets stora säkerhetsfråga.
Polischefens kommentarer möttes av ett skarpt svar från
premiärminister John Howard, som sade att terrorismen är
ett mer omedelbart hot mot säkerheten än klimatförändringen.
Howard var till helt nyligen mycket skeptisk mot klimatförändringen,
och Labourpartiet i opposition beskyller hans nyvaknade klimatintresse
för att styras mer av valtaktik än av övertygelse.
Australien har bland världens största växthusgasutsläpp
per capita. Regeringen har vägrat att underteckna Kyotoprotokollet
med argumentet att det är meningslöst, eftersom det
inte ålägger Indien och Kina några restriktioner.
Miljöaktivister hävdar att tiden börjar rinna ut
för att bemöta klimatförändringen och att
världens stora ekonomier måste genomföra radikala
minskningar av utsläppen.
Både USA och Australien har vägrat att införa
mål för utsläppsminskningen, och de stöder
utvecklingen av kärnkraftsteknik och rent kol
i olika försök att effektivisera utvinningen av energi
från kolväten.
© 2007 TEMPUS/International Herald Tribune